Så är den ute igen! Global health watch – nu nummer 5 i serien. Boken som »informerar om allt som inte fungerar i världens hälso- och sjukvårdssystem, men som också ger hopp för framtiden genom att visa goda exempel«. Bokserien kom till som ett alternativ till WHO:s årliga »World health eport«. Till skillnad från denna stammar GHW ur gräsrötterna, dvs civilsamhället, universitetsinstitutioner, enskilda forskare och aktivister från olika kontinenter. Första delen kom ut år 2000, och därefter har utgivningen kritiskt granskat hälso- och sjukvården globalt.

Två huvudpunkter i GHW5 är dels vilka konsekvenser FN:s hållbarhetsmål (sustainable development goals) får för hälsa och sjukvård, dels hur privata konstellationer tar sig större plats än vad nationerna gör, inte minst i WHO.

Från ebolaepidemier till krisen i WHO, klimatförändringen och kriget mot droger – jämfört med föregående upplaga går tonen i boken något mer i moll. Många av de framsteg som gjorts främst i Latinamerika har slagits tillbaka av nya nyliberala regeringar.

Liksom i föregående upplagor börjar boken med globala översikter av olika områden som påverkar folkhälsan. Detta kombineras med nedslag på olika platser, med konkreta exempel.

När det gäller FN-systemet skildras de nya hållbarhetsmålen som något motsägelsefulla, och till skillnad från de tidigare millenniemålen, tomma på innehåll. WHO:s problem är framför allt underfinansiering, växande grad av villkorad finansiering och ett ökat inflytande från globala företag. Det senare bidrar också till ett allt vanligare synsätt på hälsa som en teknisk fråga som kan lösas med olika »quick fixes«, snarare än att se den som multifaktoriell med sociala rötter. Kritiken berör också den ökande distanseringen från målet om hälsa för alla och från primärhälsovårdsbegreppet så som det myntades i Alma-Ata 1978.

Även begreppet »universal health coverage« (UHC) behandlas. Termen har blivit något av en »slogan du jour« i biståndssammanhang, särskilt inom Världsbanken och IMF. Även denna term kan betyda i stort sett vad som helst. Med UHC menar Världsbanken privat sjukvård, där sjukvården behandlas som en vara som kan köpas på en marknad, medan WHO avser en offentligfinansierad sjukvård för alla. Debatten har därför blivit förvirrad.

Förutom läkemedelsindustrin, som är mer inriktad på att utveckla nya, dyra läkemedel (till exempel vacciner) hellre än att massproducera gamla sådana, påtalas det ökande antalet internationella konsultföretag som fokuserar på styrning och administration av sjukvården. Dessa verkar nästan uteslutande för nyliberala, privata lösningar, oftast med New public management som enda modell. GHW betraktar därför uppkomsten av dessa företag som något kontraproduktivt, som missgynnar satsningar på en sjukvård för alla.

Liksom tidigare visar dokumentet hur den skattefinansierade sjukvård som bedrivs av den offentliga sektorn är den mest effektiva, eftersom syftet är att betjäna hela populationen.

Vad gäller privata initiativ kan det vara intressant att Nya Karolinska sjukhuset lyfts fram som ett av de mest avskräckande exemplen i världen på hur privata intressen fördyrar och korrumperar sjukvården.

Andra exempel behandlas också. Man talar om det »mediko-industriella komplexet«, en term som länge använts i USA men som fått förnyad aktualitet globalt. Även s k private public partnerships (PPP), som varit populära inom biståndsbranschen, granskas. Som en röd tråd konstateras från fall till fall att där privata intressen kommer in, blir sjukvården dyr, och i många fall sker dessutom en segregering där mindre bemedlade utestängs.

Den främsta förtjänsten med GHW5 är nog att den analyserar och tolkar en på många sätt kaotisk debatt. Och allt är inte dåligt. GHW5 noterar att drogmissbruk globalt i allt högre grad ses som en fråga för hälso- och sjukvården snarare än för rättsvårdande myndigheter.

Liksom de tidigare utgåvorna är Global health watch ett oundgängligt verktyg för alla som deltar i eller följer den internationella debatten om hälso- och sjukvårdens organisering.