I dagarna har ytterligare en rättsprocess inletts i USA mot Purdue Pharma (i Europa Mundipharma) för deras aggressiva och dåligt faktaunderbyggda marknadsföring av Oxycontin, alltsedan preparatet lanserades 1996. Förskrivande läkare accepterade budskapet tidigt, och det bildades i USA även en rörelse till förmån för ökad opioidanvändning. Redan fyra år efter lanseringen nådde försäljningen av Oxycontin en miljard dollar per år. Risken för tillvänjning påstods vara mycket låg med detta preparat. Trots att en av USA:s ledande smärtläkare varnade för opioider för långtidsbruk och risken för tillvänjning i New England Journal of Medicine steg försäljningen av oxikodon till två miljarder dollar samma år.

I Sverige varnade Annica Rhodin i en artikel i Läkartidningen (nr 44–45/2014) för den ökade förskrivningen av bland annat oxikodon.

Först senare har det framkommit att substansen är mycket potent och även påverkar nervsystemet på samma sätt som heroin eller opium. Substansen är välkänd bland missbrukare och användes som ersättning eller komplement till gatuopiater såsom heroin. Redan år 2007 erkände sig tre direktörer vid Purdue Pharma skyldiga till att ha gjort falska påståenden om Oxycontins fördelar och dömdes att betala stora skadestånd.

I USA har bland annat oxikodon blivit en stor källa till problem med brottslighet. I en del kommuner räknar man med att 80 procent av alla brott är opioidrelaterade.

Under många år var jag ordförande i Region Skånes läkemedelsråd, liksom under en mandatperiod i det nationella läkemedelsrådet LOK. Vi noterade redan under tidigt 2000-tal den kraftigt ökade användningen av Oxycontin i Sverige. Jag tror inte att vi då var särskilt medvetna om den illegala användningen utan reagerade i huvudsak på att preparatet var avsevärt dyrare än andra opioider. Jag minns också att våra smärtläkare talade varmt för substansens fördelar som ett andrahandspreparat efter morfin och många gånger även som ett förstahandspreparat. Det fanns ej några övertygande studier som verifierade fördelarna, annat än att substansen hade något högre biotillgänglighet och även kunde användas till patienter med nedsatt njurfunktion. Påståendet att det skulle ha längre duration än övriga opioider var ett av de argument som avfärdades i en av rättsprocesserna i USA.

Nu har det kommit en mycket intressant och högaktuell bok om oxikodon med titeln »American overdose – the opioid tragedy in three acts«. Boken är upplagd som en dramapjäs i tre akter och i dessa ett antal kapitel. Läsaren får följa preparatets väg från lanseringen och marknadsföringen till fallbeskrivningar av substansens förödande verkningar på folkhälsa och samhälle. Skildringen ger läsaren en skrämmande insikt, hur Mammon ibland övertrumfar medicinen.

Boken avslutas med kapitlet »Timeline«, en översiktshistorik på sex sidor med underrubriken »The making of a tragedy«. Med korta meningar under årtalsrubriker kan man följa opioidernas och särskilt oxikodonets väg fram till att 350 000 amerikaner har dött på grund av opioidbruk sedan 1999.

Denna innehållsrika bok bör tillhöra varje läkares kvällslektyr. Boken bjuder på fakta, spänning och insikt i vilka konsekvenser som hård och osaklig marknadsföring kan få för stora patientgrupper. Detta är något som vi alla behöver bli ständigt påminda om under hela yrkeslivet.