Enligt den överenskommelse som regeringen och Vänsterpartiet träffade förra veckan ska en utredning tillsättas som ska se över bland annat begränsade möjligheter till vinstuttag i välfärdsföretagen, minskade möjligheter till skatteplanering och ett avskaffande av vårdvalslagen.

Det finns dock många hinder som måste passeras in­nan planerna kan bli verklighet. Till att börja med måste regeringen skrapa ihop en majoritet i riksdagen för sina förslag, vilket man inte har i dag. 

Hans Winberg, general­sekreterare för tankesmedjan Leading Healthcare, tror att förutsättningarna är störst när det gäller att begränsa möjligheterna för företagen att via räntesnurror och and­ra former av skatteplanering undvika att skatta i Sverige. Även borgerliga partier har ju kritiserat detta.

– Den folkliga acceptansen för att skatteplanera med skattepengar är noll, och jag tror att en del av riskkapitalbolagen ångrar att de inte insåg det, för det har kostat i form av förlorad legitimitet.

En del i överenskommelsen handlar om att begränsa möjligheten för företagen att ta ut vinst. Ett alternativ som ska utredas är om enbart så kallade aktiebolag med särskild vinstbegränsning ska få verka i den offentligfinansierade sektorn. Sådana bolag får bara dela ut en vinst som motsvarar statslåneräntan plus en procentenhet.

Men Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap vid Handelshögskolan, menar att det kommer att bli mycket svårt att få till sådan reglering.

– Att tvinga på bolag som redan har kontrakt sådana begränsningar vore en åtgärd av närmast konfiskatorisk natur som kan stå i strid med grundlagsbestämmelser. Att förbjuda vinst vid försäljning är en ännu värre inskränkning. Och att ställa krav vid nya upphandlingar att bara företag med vinstbegränsning får bjuda på kontrakt skulle strida mot EU-­rätten. Det skulle ju hindra bolag i andra länder där man inte har den bolagsformen att lämna anbud.

Men många påpekar att vi har väldigt liberala regler i Sverige, och att andra länder har sådana begränsningar.

– Man jämför inte riktigt samma saker. Andra länder har inte ställt sig i ett läge där man kan ta ut vinster, och då finns det inget man behöver reversera. Vi reverserar något och då tvingas man ta till konfiskatoriska åtgärder, säger Lars Henriksson.

Skulle regeringen lyckas skriva ihop och få stöd för en lag som begränsar möjligheten till utdelningar finns det dessutom andra sätt för företagen att komma över ett överskott, påpekar Walter Schuster, professor i redovisning vid Handelshögskolan.

– Om man inte delar ut någon vinst löpande finns det möjlighet så småningom att lösa upp företaget vid en senare tidpunkt och komma åt pengarna på det sättet.

För personalägda verksamheter är det ännu lättare att trolla bort en vinst. Där kan man ju i stället höja lönerna, påpekar Hans Winberg, som ser en risk att resurserna inte används effektivt om företagen börjar dölja sina vinster.

– Ibland kan det ju vara bra om någon visar vinst om det görs med bra kvalitet, för då vet vi ju att vi skulle kunna göra det billigare.

En annan reglering som ska ses över är lagen om vårdvalssystem, LOV. Redan från årsskiftet vill man avskaffa obligatoriet för landstingen att införa LOV i primärvården. På sikt ska hela lagen avskaffas och under tiden ska landstingens möjligheter att styra vilka verksamheter som får etablera sig öka. Det ska även bli möjligt att ompröva avtalen regelbundet.

Hans Winberg tycker att logiken inte är helt klar när regeringen samtidigt vill värna om mångfalden. LOV, menar han, har gjort att små verksamheter, som inte likt stora koncerner kan »lämna anbud på löpande band«, ändå kunnat etablera sig.

– Där undrar jag om man inte kastar ut barnet med badvattnet, och går mot en storskalig lagstiftning som främjar det man vill ta bort. LOV-systemet jämnar ju ut förutsättningarna och gör att man kan få små entreprenörsdrivna alternativ.

Skulle regeringen ändå driva igenom reformerna tror Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, att branschen sakta skulle dö ut.

– Den mångfald som finns i dag bygger ju nästan helt på aktiebolag, och de skulle inte kunna starta och växa. Och det är de små företagen som kommer att slås ut först. De stora koncernerna har ekonomiska muskler så att de kan övervintra, för genomförs det är jag övertygad om att det är en tidsfråga innan man måste backa tillbaka, när man inser att mångfalden och valfriheten försvinner, liksom andra mervärden som exempelvis innovationskraft. Men små företag har inte råd att tänka så.

Bara det att man inte vet vilka villkor som kommer att gälla i framtiden har redan gjort tillvaron kärvare för de mindre företagen, säger Håkan Tenelius.

– Vi har sett att bankerna ställer mycket större krav för att låna ut pengar.

Eric Wahlberg, affärsområdeschef för hälso- och sjukvård på Praktikertjänst, säger att ändrade vinstregler skulle kunna betyda att man måste se över den finansieringsmodell man arbetar efter i dag.

– De pengar vi tjänar i bolaget använder vi ju till att låna ut till nya verksamheter, och får man inte gå med vinst är faran att vi kan ta in färre nya verksamheter och inte göra stora satsningar som BB Sophia i Stockholm.

Följden av ett slopat vårdval kan möjligen bli att en del av koncernens vårdenheter kan tvingas slå igen, tror Eric Wahlberg. Men framför allt kommer nyetableringar att påverkas.

– Även om man skulle kompensera det med långa upphandlingar på 10 år blir det en större osäkerhet. Det som är bra med vårdvalet är att även om man ändrar i regelboken då och då så vet vi att om vi levererar en bra vård och patienterna vill komma tillbaka så finns avtalet där.

Regeringens och Vänsterpartiets utspel har skapat en stor oro som branschen kommer att få leva med i flera år. Hans Winberg tror dock att vård-Sverige om fem–tio år kommer att vara sig ganska likt.

– Det är ju inte helt klart vad regeringen har tänkt sig, men om man ska behålla mångfalden för patienter och elever och ska få stöd för det så tror jag man kommer att landa i en pragmatisk lösning som har med räntesnurror och sådant att göra. Så ja, det kommer att finnas privatdrivna sjukhus som S:t Göran även i framtiden.