Det visar data ur en journalgranskning som gjorts av Sveriges Kommuner och landsting, SKL, och som summeras i en ny rapport med fokus på just vårdrelaterade infektioner.

– Jag känner glädje över att vi kan se en statistiskt säkerställd minskning av VRI, men också en viss frustration över att så många som 65 000 svenska patienter drabbas årligen, säger patientsäkerhetsexperten Hans Rutberg, som arbetat fram SKL-rapporten.

I rapporten presenteras data från den största journalgranskningen i världen med över 58 000 vårdtillfällen vid samtliga svenska akutsjukhus.

Sedan 2008 har VRI kartlagts genom så kallade punktprevalensmätningar. SKL-rapporten är baserad på markörbaserad journalgranskning (MJG), med en regelbunden granskning av slumpmässigt utvalda journaler för att kartlägga frekvensen av vårdskador.

Granskningen visar att frekvensen av VRI vid alla somatiska vårdtillfällen har sjunkit från 5,6 procent första halvåret 2013 till 4,2 procent första halvåret 2016.

I rapporten görs bedömningen att mellan en tredjedel och hälften av alla VRI sannolikt går att förebygga. VRI bedöms totalt bidra till ungefär 1 500 dödsfall per år, varav 500–750 bedöms som sannolikt undvikbara. Denna siffra är 25 procent lägre än motsvarande europeiska siffror.

– Internationella jämförelser av VRI är vanskliga, eftersom det skiljer i datakvalitet och granskningsmetodik. Men vi kan jämföra oss med Norge och se att frekvensen VRI är ungefär lika i båda länderna, säger Hans Rutberg, som även är ordförande i Svenska läkaresällskapets kommitté för säker vård.

Han är i grunden förhoppningsfull till fortsatta förbättringar.

– Vi vet i dag vilka infektionstyper som är vanligast, och vilka åtgärder som behöver sättas in. Vår modell med systematisk journalgranskning är också en tillgång och faktiskt unik i ett internationellt perspektiv, sett till omfattning och långsiktighet över tid. Det betyder att det ger oss ett bra underlag att utgå ifrån och för att följa utvecklingen.

– Det finns dessutom mycket starka incitament för att minska VRI, både för att minska patienternas lidande, höja vårdkvaliteten och ge en möjlighet att reducera kostnaderna med 2–3 miljarder kronor per år, säger Hans Rutberg.

En kvalitetsförbättring som Hans Rutberg lyfter fram är en minskning av de fall av VRI som leder till svikt i vitala funktioner.

– Vi kan se en tydlig minskning av andelen vårdtillfällen med skadetypen svikt i vitala funktioner. En rimlig förklaring till detta fynd är att man i sluten vård har blivit bättre på att tidigare upptäcka och behandla patienter med sjukdomstillstånd som snabbt försämras. Det är för mig uppenbart att systemen med tidig identifiering och behandling gör stor nytta.

Vad kan hota den positiva utvecklingen?

– Jag ser framför allt risker för att anställda i sjukvården, och även tjänstemän och politiker, inte prioriterar patientsäkerhetsfrågor. Ett annat problem är utlokalisering av patienter, där granskningen visar att utlokaliserade patienter löper dubbelt så hög risk att drabbas av VRI.

SKL hoppas nu att fler vårdgivare ska arbeta systematiskt med åtgärdsprogram mot VRI.

– Det handlar om att skapa en organisationskultur som på alla nivåer arbetar för att skapa och använda resurser, samt att följa upp resultat och tillämpa de åtgärdsprogram som finns.

SKL-rapporten visar tydliga skillnader i VRI-frekvens mellan olika regioner och landsting.

Hans Rutberg manar till försiktighet med att jämföra i det avseendet.

– De stora skillnaderna i skadefrekvens mellan olika specialiteter, exempelvis högre andel VRI inom kirurgi, påverkar resultaten. De data vi får ut från MJG ger framför allt möjligheter att följa utvecklingen av vårdskador över tid.

MJG-metoden kommer nu att fortsatt användas för att mäta VRI och andra vårdskador regelbundet. Senare under 2017 kommer SKL med ytterligare en rapport om alla typer av vårdskador under perioden 2013 – 2017.


Läs också:

Brott i positiv vårdskadetrend

Vårdskador vanligare vid vanliga behandlingar

Vårdrelaterade infektioner en betydande del av vårdskadorna på sjukhus

Baseras på journalgranskningar

  • SKL-rapporten om VRI baseras på journalgranskningar under tre och ett halvt år fram till 30 juni 2016. Den har tagits fram i samverkan mellan SKL, Svensk förening för vård­hygien (SFVH), Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.
  • Beräkningar baserade på journalgranskningar visar att uppskattningsvis 65 000 patienter årligen drabbas av VRI på svenska sjukhus. Medelvårdtiden för patienter med VRI är 16,6 dagar att jämföra med 6,3 dagar utan VRI.
  • VRI bedöms totalt bidra till ungefär 1 500 dödsfall per år, varav 500 till 750 bedöms som sannolikt undvikbara.
  • Kostnaden för extra vårdtid till följd av VRI beräknas till 6,5 miljarder kronor, varav minst 2,2 miljarder kronor för undvikbar VRI.
  • Urinvägsinfektion är den vanligaste formen av VRI, följd av postoperativ sårinfektion och lunginflammation.
  • Män har betydligt högre andel VRI och mortalitet vid sepsis eller pneumoni än kvinnor. Könsskillnaderna beror bland annat på att urologipatienter har relativt hög andel VRI och att andelen VRI är låg inom kvinnosjukvård.
  • Av patienter som bedömts ha avlidit till följd av VRI var 65 procent män. Medelåldern var 79,7 år.