På grund av riskerna för hot och våld kräver nu Anna Rask-Andersen, professor, överläkare samt huvudskyddsombud vid Upplands allmänna läkarförening, att Arbetsmiljöverket ska förelägga Region Uppsala att ta bort loggar med vårdpersonalens namn ur patienternas journal på nätet.

I den så kallade 6:6a-anmälan som inkom till Arbetsmiljöverket i början av juli, beskrivs hur patienter via sin journal på nätet får tillgång till ett personregister med fullständiga namn över all personal som på något sätt varit inblandad i patientens vård.

»Med det fullständiga namnet är det synnerligen lätt att ta reda på var personen bor med de risker detta innebär inte bara för personen själv utan också för dennes anhöriga«, står det att läsa i anmälan.

– Jag ställer mig frågande till om man ens får göra så här enligt sekretesslagen. Jag anser att man borde tillämpa menprövning innan man tillåter direkt tillgång till den här typen av personuppgifter via patientens journal på nätet, säger Anna Rask-Andersen i en kommentar till Läkartidningen.

Är det inte bra att patienter får veta vem som varit inblandad i deras vård?

– Jo, men man får väga fördelarna mot nackdelarna. Riskerna för hot och våld har tilltagit. Jag känner till att det finns vårdpersonal som är oroliga för både sig själva och för sina familjer, och det är väldigt enkelt att få fram ytterligare uppgifter om exempelvis bostadsadress och annat om man har tillgång det fullständiga namnet.

Om loggarna måste finnas kvar vill Anna Rask-Andersen att Arbetsmiljöverket ska förelägga Region Uppsala att utarbeta rutiner för personskydd för personalen och deras familjer, samt rutiner så att arbetsgivaren bistår med hjälp med skyddad identitet, skyddat boende och vakter för hotad personal och deras familjer.

I anmälan konstateras också att anställda i hälso- och sjukvården tejpar över sina efternamn på namnskyltarna för att skydda sig själva och sina familjer.

Enligt anmälan bör Region Uppsala föreläggas »att informera sin personal om att detta är meningslöst eftersom arbetsgivaren som tidigare nämnt tillhandahåller ett personregister över all personal som på något sätt är inblandad i patientens vård«, samt informera personal som ska rekryteras om de »onödiga risker för hot och våld som Region Uppsala utsätter sin personal och deras anhöriga för i och med att personalens fullständiga namn tillhandahålls för patienterna«.

Enligt Anna Rask-Andersen har hon tidigare yrkat att arbetsgivaren ska ta bort loggarna, men att hon inte har fått något gehör för det.

»Enligt min uppfattning har arbetsgivaren förhalat frågan och utsatt personalen för onödiga risker för hot och våld trots att arbetsgivaren varit medveten om riskerna«, skriver hon i anmälan.

– Jag är huvudskyddsombud för läkarna, men det här gäller ju all personal, och främst kanske undersköterskor och sjuksköterskor på akutmottagningen. Men den här typen av namnuppgifter lämnas också ut om personal som inte varit direkt delaktiga i vården, exempelvis namnet på den som tagit emot i kassan. Dessutom lämnas uppgifter om vilken vårdpersonal som varit inblandad också ut till patienter som vårdas inom psykiatrin, och där kan det också finnas stora risker.

– Bara för att de tekniska möjligheterna finns så behöver man faktiskt inte lämna ut namnet på personen som tagit emot i kassan, anser jag.



Läs också:

Antalet skottskadade patienter ökar

Livvakt: Öppenheten i vården en utmaning för säkerheten

Sjukhusläkarna: Beväpnade skyddsvakter kan behövas på akuten

ST-läkare överfölls av patient: »Allt hände så snabbt«

När ska man anmäla hot och våld?

Journal via nätet ökade rädslan på akuten

Hoppfullt efter möte om hot och våld i akutsjukvården

SLF vill se åtgärder mot hot och våld