Forskare vid University of Exeter och University of Manchester har sammanställt 726 vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar frågan om läkarkontinuitet och mortalitet. 22 av dessa, från totalt nio olika länder, uppfyllde forskarnas urvalskriterier och studerades närmare.

Eftersom studierna genomförts i länder med vitt skilda kulturer och helt olika hälso- och sjukvårdssystem, och dessutom uppvisade en stor variation i de mått som använts för såväl kontinuitet som mortalitet, var det inte möjligt att lägga samman resultaten för en metaanalys. Forskarna konstaterar dock att 18 av de 22 valda  studierna visar att en ökad kontinuitet i vården kan kopplas till statistiskt signifikanta sänkningar av mortaliteten. Vilken specialistkompetens den vårdgivande läkaren har påverkar inte resultaten, skriver forskarna i BMJ.

I tre studier fanns ingen koppling mellan ökad kontinuitet och sänkt mortalitet och i en studie var resultaten motstridiga.

Även om det enligt forskarna rör sig om observationsstudier, framhåller de att patienter – oavsett kulturella skillnader – tycks gynnas av kontinuitet i vården. Flera av de studerade artiklarna rekommenderade också att kontinuitet ges högre prioritet i planeringen av hälso- och sjukvårdens organisation.

– Det här tror jag alla är ense om att vi måste förbättra i Sverige, säger Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet, till Vetenskapsradion.

Han pekar på flera fördelar med att träffa en och samma läkare:

– Patienten känner sig tryggare och det innebär att den information som ges kanske tas in bättre. En annan faktor kan vara att läkare som känner patienten kan vara mer observant på förändringar, säger Peter Allebeck.

Läs hela artikeln i BMJ här.


Läs också:

Flera förslag för minskade hälsoklyftor

Sjukvårdens struktur bidrar till ojämlik vård

Utredarens förslag: De kan vara fast läkarkontakt i primärvården