Region Örebro län beskriver det som ett extraspår som ska ge sköra äldre ett bättre akut omhändertagande. Det nya projektet är ett samarbete mellan akutkliniken, den geriatriska kliniken, Örebro Universitet och University of Leicester i Storbritannien.

– Vi har sett att den här patientgruppen har stora omvårdnadsbehov utöver de rent medicinska och därför har vi tillsatt en extra resurs som ansvarar för deras omvårdnad. Dessutom har vi infört ett journaltillägg med en checklista där vi bedömer sköra patienters omvårdnadsbehov och deras funktionsnedsättningar, säger Marcus Lundell som är t f verksamhetschef på akutmottagningen, i ett pressmeddelande.

För sköra äldre kan långa väntetider på en akutmottagning vara förenat med risker. Marcus Lundell påpekar att akuten generellt sett är en svår miljö att hantera för en person med stora omvårdnadsbehov och att miljön kan leda till att läget förvärras ytterligare för en förvirrad patient som har lätt för att bli desorienterad.

Med stigande ålder försämras även kroppens funktioner och förmåga att ta hand om sig. Det kan leda till att varningssignaler uteblir.

– Det kan innebära att en äldre person som är väldigt svårt sjuk, inte visar tydliga tecken på sjukdom eftersom kroppen inte längre orkar signalera det. Man kan ha en lunginflammation utan feber, eller blodförgiftning som inte märks. Det gör att de vanliga medicinska prioriteringarna ibland kan vara missvisande. Medicinskt sett kanske vi bedömer att det inte är akut eller så allvarligt men det finns en risk att det är precis tvärtom, säger Åsa Andersson, forskare vid Örebro universitet och verksam på geriatriska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro, i pressmeddelandet.

Extraspåret innebär att alla patienter över 75 år som kommer till akuten ska bedömas utifrån sitt omvårdnadsbehov för att se om de behöver extra tillsyn eller omvårdnad. Om de bedöms behöva det kommer de att observeras noggrannare, med fler kontroller och en tätare tillsyn.

I en särskild omvårdnadsjournal finns bland annat en checklista för att bedöma patientens orienteringsförmåga. Klarar patienten att stå och gå? Gå på toaletten och få i sig dricka? Personalen ska även bedöma risker för trycksår, undernäring och fallolyckor samt kontrollera funktionsnedsättningar när det gäller kommunikation, kognitiv svikt, nutrition, elimination och rörelseförmåga. Patientens nuvarande boende och möjligheter att återgå till boendet, ska också utredas. Vi behov ska kommunen kontaktas, och en remiss kan även skrivas till den geriatriska kliniken.

– Om man vill förbättra omhändertagandet och vården av de multisjuka äldre, måste man se över hela vårdkedjan från patientens boende till sjukhusvistelsen men även planera för en trygg och patientsäker hemgång. Vår extraresurs har kontakt med kommunen och mobila teamet på geriatriska kliniken vid behov, säger Marcus Lundell.

Inspirationen till extraspåret i Örebro har hämtats från flera håll, både nationellt – exempelvis från Norrtäljes modell »silverspåret« –  och internationellt. För att mäta effekten av arbetssättet på akutmottagningen i Örebro kommer man att använda ett robust scoreinstrument, som bland annat används i Storbritannien.

– Vi behöver evidens och vi vill kunna mäta effekten av vårt arbetssätt, säger Marcus Lundell.