Propofol – som ges intravenöst – är i dag ett av de mest använda anestetiska läkemedlen i världen.

Men John Glens jakt på ett snabbverkande läkemedel – som till skillnad från tidigare standardläkemedel för induktion av narkos inte byggs upp i kroppen och ger kvardröjande effekter som dåsighet och illamående – började för nästan 50 år sedan på företaget ICI som senare skulle bli Astra Zeneca.

1973 upptäckte han och hans team att substansen propofol hade just de egenskaper de sökte, i djurmodeller. Det bekräftades i kliniska studier, men när det visade sig att hjälpsubstansen triggat en livshotande reaktion hos flera personer stoppades studierna.

Efter mycket möda lyckades dock John Glen och hans team utveckla en sojabönsbaserad emulsion som bevarade de goda anestetiska effekterna hos propofol utan allvarliga biverkningar.

1986 fick propofol regulatoriskt godkännande i Storbritannien och är nu godkänt i mer än 90 länder. Med tiden har också användningsområdet vidgats.

John Glen började sin karriär som veterinär, men tog sedan steget till att forska på heltid. I dag har han dragit sig tillbaka från jobbet på läkemedelsföretaget Astra Zeneca.

Laskerpriserna delas ut årligen av Mary och Albert Laskers stiftelse i New York och anses näst efter Nobelpriset som de finaste i världen för medicinsk forskning.

Laskerpriset är uppdelat i tre delar och det är priset för klinisk forskning som går till John Glen.

De två andra priserna går till amerikaner.

David Allis och Michael Grunstein får priset för grundforskning för upptäckter kring hur genuttryck påverkas av kemisk modifiering av histoner.

Priset för särskilda prestationer inom medicinområdet går till Joan Argetsinger. Hon belönas bland annat för sina banbrytande upptäckter kring RNA-molekylen och för sitt kraftfulla stöd till forskande kvinnor.

Läs mer om årets Laskerpriser här.