Det väckte mycket uppmärksamhet när det allra första barnet efter en livmodertransplantation föddes i Göteborg 2014. I världen har hittills 13 barn fötts efter livmodertransplantation, varav åtta inom ramarna för forskningsprogrammet vid Sahlgrenska akademin.

Numera tas livmodern som ska transplanteras ut med stöd av robotassisterad titthålskirurgi, i stället för traditionell öppen kirurgi – och i vår beräknas alltså det första barnet där den nya tekniken använts födas.

Enligt Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi, som leder forskningen vid Sahlgrenska akademin, innebär den nya strategin mindre påfrestningar och risker för donatorn. 

– Vi har inte vunnit så mycket i tid som vi trodde att vi skulle göra, men vi vinner andra saker. Blodförlusten hos donatorn är mindre, vårdtiden kortare och patienten mår bättre efter ingreppet, säger han i ett uttalande på Sahlgrenska akademins webbplats.

Nu går dessutom Mats Brännström och hans medarbetare vidare till transplantationer av organ från avlidna donatorer. I vår är det tanken att det första ingreppet av ungefär fem ska göras.

Här blir mottagarna kvinnor som redan inkluderats i forskargruppens studier, men där den tilltänkta donatorns livmoder inte visat sig vara lämplig.