Det är forskare vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset som kommit fram till att barn som är födda så tidigt som i graviditetsvecka 24 har i blodplasma en uppsättning av virusantikroppar från sin mamma som är likvärdig med den hos fullgångna barn.

– Det här är jätteförvånande. Det går ju emot allt som står i läroböcker för barnläkare i dag, säger Petter Brodin, läkare och forskare vid SciLifeLab och institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet, och en av dem som står bakom de nya fynden.

– Man har hittills trott att prematurfödda barn inte har så mycket antikroppar från sin mamma. Nu måste vi ompröva antagandet att de inte har något sådant skydd, fortsätter han. 

Studien omfattar 78 barn och deras mammor. 32 av barnen var födda mycket för tidigt – före vecka 30. Resten föddes efter fullgången graviditet.

De för tidigt födda barnen hade visserligen lägre koncentrationer av de olika antikropparna, enligt studiens resultat.

– Men vi visar att det åtminstone för antikroppar mot vissa typer av virus inte spelar någon roll, säger Petter Brodin och fortsätter: 

– Det gäller till exempel för RS-virus, som kanske är det virus som vi i Västvärlden är mest oroliga för hos våra nyfödda. De för tidigt födda barnen lyckas neutralisera RS-virus in vitro med sina antikroppar precis på samma sätt som de fullgångna barnen.

Enligt Petter Brodin tyder fynden på att den ökade infektionskänsligheten hos för tidigt födda, jämfört med fullgångna barn, inte beror på att de prematurfödda barnen har en brist på antikroppar från sin mamma. Den skulle i stället kunna förklaras av att de har sämre lungfunktion, svagare barriärer i huden och oftare behöver intensivvård.

– Man kanske till exempel ska fokusera mer på att undvika infarter och invasiv ventilation om man kan – sådana saker som kanske är större riskfaktorer för infektion, säger han.

I studien har Petter Brodin och hans medarbetare använt en nyutvecklad metod för att i ett blodprov samtidigt analysera förekomsten av antikroppar mot 206 olika virus. Metoden bygger på ett så kallat bakteriofagbibliotek, en teknik som belönats med Nobelpriset i kemi. I det här fallet innehåller biblioteket över 93 000 peptider från virusen ifråga.

Analysen gjordes på prover tagna vid födseln, samt under barnens första, fjärde och tolfte levnadsvecka. Skyddet från antikropparna varade olika länge för olika virus, vilket skulle kunna tyda på att överföringen av antikroppar från mamman inte sker slumpmässigt utan är en reglerad process, enligt forskarna.

Petter Brodin hoppas också att studiens resultat ska bidra till utveckling av bättre vacciner framöver.

– Eftersom vi tittade på hela repertoaren av antikroppar så kunde vi också se precis vilka delar av varje virus som antikropparna attackerar. Det har stor betydelse vid vaccinutveckling, säger han.