Det börjar brinna i knutarna när det gäller bastjänstgöringen, BT, för läkare. Lagändringarna som klubbades av riksdagen i höstas innebär att regionerna ska erbjuda BT från första juli 2020.

Tills dess ska mycket göras: En »BT-föreskrift« ska tas fram, formerna för den nya BT-tjänsten ska förhandlas och organisationen kring läkarnas specialisering måste stöpas om ute i regionerna.

Samtidigt är väldigt mycket oklart. Socialstyrelsen har inte fått det formella uppdraget av regeringen att utforma föreskriften. Och den sexåriga läkarutbildningen är inte heller klubbad och klar.

BT, som följer direkt efter den nya sexåriga legitimationsgrundande läkarutbildningen och är en fristående första del av specialiseringstjänstgöringen, är bara en del i utbildningskedjan. Föreskriften måste därför synkas både med den nya examensbeskrivningen och den nuvarande ST-föreskriften, som också måste göras om. Det som ingår i dagens allmäntjänstgöring, AT, kommer antingen hamna i grundutbildningen eller bli en del av BT.

– Det är inte så enkelt att AT ersätts med BT utan hela läkarutbildningen görs om, säger Ragnhild Mogren från Socialstyrelsen.

För att hinna har Socialstyrelsen tjuvstartat arbetet med BT-föreskriften. På Läkarförbundets studierektorskonferens berättade Ragnhild Mogren och Jenny Edelgård från Socialstyrelsen om det pågående arbetet. De måste hålla ett högt tempo för att hinna. Tidsramarna är snävare än normalt. Som ett exempel arbetade myndigheten med tandläkarnas nya ST-föreskrift i två och ett halvt år.

– Det är skarpt läge. Snart träder lagändringarna i kraft. Det blir en snabbkörning från vår sida, säger Jenny Edelgård.

När föreskriften kommer är oklart.  

– Det kommer inte bli klart till sommaren i alla fall. Vår ambition är att arbeta så transparent som möjligt. Så snart vi har saker klara kommer vi att förmedla det i den mån vi kan.

I propositionen framgår det att BT ska vara minst sex månader, med en normtid på ett år.

Det innebär att hela specialiseringstjänstgöringen blir minst fem och ett halvt år. Den exakta längden på BT är inte reglerad, utan tiden ska utgå från vad som krävs för att nå lärandemålen. I praktiken tror dock utredarna att ytterst få kommer att bli klara på mindre än ett år.

I föreskriftsarbetet måste Socialstyrelsen lösa flera svåra frågor. En trolig förändring är att en del A- och B-mål flyttas från ST till BT-nivå.

– Det som »bara« är ST blir då mer specialitetsspecifikt med färre delmål, säger Ragnhild Mogren.

Samtidigt är A- och B-målen ofta förknippade med kurskrav. Hos studierektorerna på mötet framkom en oro för att det ska ta för mycket tid från BT-läkarnas kliniska arbete. En annan invändning är att en del mål passar bättre som en »strimma« genom hela specialiseringstjänstgöringen.

– Vad som händer när man lägger A- och B-målen i BT är en av knäckfrågorna som vi har att hantera, säger Ragnhild Mogren.

En annan knäckfråga gäller BT-läkarnas obligatoriska tjänstgöringsställen. I propositionen står det att de ska vara tre till fyra månader i primärvården och lika lång tid inom akutsjukvården. När det gäller den senare är frågan om BT-läkaren måste vara på en akutmottagning eller om en bredare tolkning av akutsjukvård kan göras.

Majoriteten på mötet ansåg – liksom Läkarförbundet – att en bredare tolkning är bättre. Studierektorerna påpekade bland annat att det är viktigt att skilja på specialiteten akutsjukvård och innehållet – den akuta handläggningen som sker inom betydligt fler områden.

Anställningen som BT-läkare ska vara en separat tidsbegränsad anställning. Samtidigt måste det vara tydligt att det ska vara en del av specialiseringstjänstgöringen. När de gäller hur tjänsten ska utformas, pågår förhandlingar mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och landsting (SKL).

– Som fackförbund är det ovanligt att vilja ha tidsgränsade anställningar. Men arbetsgivaren vill inte anställa oprövade BT-läkare på tillsvidareanställningar och vi vill inte ha vikariat som ständigt omförhandlas, sa Sofia Rydgren Stale, andre vice ordförande i Läkarförbundet och ordförande i utbildnings- och forskningsrådet.

Hon tror att det kommer att bli en tuff omställning. På mötet uppmanade Sofia Rydgren Stale studierektorerna att sätta igång med arbetet. 

– Man behöver börja rigga systemen innan föreskriften kommer.

Annars ser Sofia Rydgren Stale en risk att det blir en kö med läkare som inte kan påbörja sin ST eftersom de inte har gjort BT.

De första åren kommer BT uteslutande göras av utlandsutbildade läkare. Samtidigt kommer den nuvarande ordningen med AT löpa parallellt, eftersom de första svenskutbildade BT-läkarna tidigast lär börja 2027.

Exakt hur många utlandsutbildade läkares om berörs av förändringen redan nästa år är oklart. 2017 var 48 procent av dem som fick en svensk läkarlegitimation utbildade utomlands, varav 37 procent hade utbildat sig i ett annat EU-land. 

Delmålen i ST

A-delmålen är gemensamma för alla specialiteter och B-delmålen är gemsamma för nästan alla specialiteter. Det handlar till exempel om områden som etik, mångfald och jämlikhet, medicinsk vetenskap, palliativ vård, läkemedel, kommunikation med patienter och närstående.

C-delmålen är specialitetsspecifika kliniska delmål. I det gamla regelverket för ST (före år 2015) motsvaras A- och B-delmålen av delmålen 13-21.