Örebro har den yngsta läkarutbildningen. I Lund och Linköping har man nyligen reviderat utbildningsplanen utifrån att en sexårig legitimationsgrundande utbildning ska införas. Även Umeå planerar att ha ganska stora delar av den nuvarande utbildningen som bas för den nya.

Läkarutbildningarna vid Karolinska institutet (KI), Göteborgs universitet och Uppsala universitet står inför störst förändringar. 

– Vi kommer göra om ganska mycket och tar ett samlat grepp över alla terminerna. Det finns en hel del nya mål som måste ges utrymme, både vad gäller undervisning och examination. Det måste beredas plats för längre kliniska placeringar och det kommer att vara ett nytt fokus på primär- och öppenvård, säger Agneta Ekman.

Hon är universitetslektor och ordförande i läkarprogramkommittén vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Behovet av att göra om den nuvarande utbildningsplanen är stort, enligt Agneta Ekman. Men i Göteborg har man valt att avvakta beslutet för att slippa ha tre utbildningsplaner i gång samtidigt.

Tankarna på den nya utbildningen har processats vid Sahlgrenska akademin sedan Stefan Lindgren kom med sin utredning 2013. Två år därpå startades en arbetsgrupp i Göteborg, som dock hamnade i träda när beslutet om den nya läkarutbildningen dröjde. Sedan i höstas är en ny grupp i gång.

KI har organiserat arbetet med att ta fram ett nytt sexårigt läkarprogram som ett separat projekt, men i dialog med befintligt läkarprogram. Anna Kiessling är projektledare. Hon är docent i kardiologi och var med att ta fram den nuvarande utbildningsplanen 2007. Enligt henne påverkar den snäva tidspressen mellan beslut och utbildningsstart.

– Vi kan inte flytta om allting. Då får våra lärare jobba med dubbla kurser. Oavsett hur vi gör organisatoriskt blir det rörigt att hantera två parallella program samtidigt. Hade vi haft ett år till på oss, är det möjligt att vi gjort lite större förändringar.

För KI:s del försvårar även annat. Universitetet är mitt uppe i en omorganisation av sin ledningsorganisation, Region Stockholm befinner sig i en ovanligt turbulent tid och vården är relativt fragmentiserad med många privata aktörer.  

– Att mitt i detta rigga ett läkarprogram som ska vara robust, bra och fungera länge och där universitetet dessutom ska ansvara för att examinera upp till legitimationsnivå är en stor utmaning, säger Anna Kiessling.

Hon bedömer att det kommer att gå bra att få till de långa kliniska placeringarna. Däremot ser hon en svårighet i att säkra att alla håller en hög och jämn kvalitét.

– Utbildningen måste få ta den plats den behöver i den stressade sjukvården. Hur ska vi kunna garantera rättvisa förutsättningar för studenterna med den stora variationen av handledarresurser som finns?

Vad kan ni göra för att lösa det?

– Utbilda handledare ännu mer än vi gjort. Sedan tror jag simuleringsverksamheterna blir viktigare för både träning och examination. Vi släpper ut studenterna på stora vårdområden och vet inte vilka patienter som de kommer att möta. Då får vi kompensera det med simulerade patienter eller hightech-simuleringar för att säkra att alla lär sig det de måste kunna.

Agneta Ekman vid Sahlgrenska akademin tror i sin tur att examinationerna blir en stor utmaning. 

– Med tanke på att vi även ska ersätta AT måste vi se över alla våra examinationer. De måste ligga på en annan nivå. Det är andra och nya mål vi ska examinera, till exempel medicinskt beslutsfattande, patientsäkerhet och prioriteringar.

En annan utmaning blir skiftet från dagens examinerande utbildning till den längre legitimationsgrundande utbildningen. En hel del studenter kommer förmodligen att starta i den gamla utbildningen och slutföra i den nya.

– Övergångsreglerna kommer att kräva mycket eftertanke, säger Agneta Ekman. 

De nya målbeskrivningarna är medvetet översiktliga. Det är upp till lärosätena att konkretisera dem. En skillnad mot tidigare, som både Agneta Ekman och Anna Kiessling nämner, är att mer fokus läggs på läkarens roll i ett samhällsperspektiv genom mål som handlar om exempelvis global hälsa och prevention.

Båda upplever att engagemanget och viljan att förändra läkarutbildningen efter den nya modellen är stor på lärosätena.

– Engagemanget har inte försvunnit trots att beslutet har dröjt. Förändringen är verkligen efterlängtad och det surras, pratas och arbetas överallt om detta i KI:s korridorer, säger Anna Kiessling.

Omställningen fungerar som en sammansvetsande kraft. Programordförandena upplever också ett mycket gott samarbetsklimat mellan lärosätena. De träffas regelbundet och ger varandra råd och stöd. 

– Vi har en gemensam drivkraft. Att göra sju bra läkarprogram som ska vara samstämmiga med slutmålet: att de läkare som vi examinerar, och som då blir legitimerade läkare, ska ha samma kunskaper och färdigheter oavsett vilket universitet de har utbildats vid, säger Agneta Ekman.

Nya samarbetsprojekt har fötts. Lärosätena arbetar till exempel med att ta fram en gemensam feedbackmodell för att kunna följa studenternas progression under utbildningen vad gäller kliniska förmågor.  

Ett annat projekt handlar om att skapa en gemensam bas för frågor. På sikt är tanken att alla lärosätena löpande ska konstruera frågor som läggs i den gemensamma basen.

– Det skulle vara ännu ett sätt för de olika lärosätena att arbeta med att kunskapsinnehållet i utbildningarna ska likna varandras och även en vinst för lärarna när de hjälps åt att konstruera frågor, säger Agneta Ekman.

 

Läs också:

Läkarutbildningen i Uppsala görs om efter norsk modell

Klartecken för nya läkarutbildningen

Stefan Lindgren: »Det har tagit svårbegripligt lång tid«

Nytt förslag: Sexåriga läkarutbildningen skjuts upp ett år

Lärosätena vill skjuta fram starten på nya läkarutbildningen

Riksdagsbeslut fattat: BT ska införas och AT fasas ut

Sofia Rydgren Stale: »Vi har vunnit en seger«

Nytt steg mot sexårig läkarutbildning

Så redo är lärosätena för en sexårig läkarutbildning

Så gör de andra läkarutbildningarna

  • Örebro: En hel del utbildningsmoment och verksamhetsintegrerat lärande (VIL) behöver tillföras läkarutbildningen från dagens AT. Det räcker inte med att enbart lägga till en termin, utan blir aktuellt med justeringar som på olika sätt kommer att påverka hela programmet – trots att programmet i Örebro är uppbyggt med utgångspunkt från bland annat Stefan Lindgrens utredning.
  • Lund: Eftersom Lund precis antagit en ny utbildningsplan med sikte på den sexåriga utbildningen, ligger förändringsfokus på termin 11 och 12. Men även de andra terminerna kommer att ses över. Enligt de ansvariga rör det sig dock om mindre förändringar i så fall.
  • Umeå: Räknar med att dra nytta av sitt nuvarande upplägg med fyra studieorter, befintliga möjligheter för utlokalisering till hälsocentraler och mindre sjukhus. Grundstrukturen med terminslånga kurser stödjer en övergång till längre integrerade kliniska placeringar. I slutet av utbildningen planeras för en längre klinisk placering. Valbara kurser som medger fördjupning inom olika specialiteter eller internationell hälsa måste införas, liksom relevanta läraktiviteter och examinationer. 
  • Uppsala: En helt ny utbildning ska byggas upp med läkarprogrammet i norska Trondheim som förlaga. Läs mer här.
  • Linköping: Läkarutbildningen reviderade nyligen sin utbildningsplan med Stefan Lindgrens utredning och en sexårig läkarutbildning i bakhuvudet. Den första kullen läkarstudenter började 2016. Från termin sex är utbildningen uppdelad på fyra studieorter.