I juni förra året lämnade regeringens utredare Anna Nergårdh över delbetänkandet »God och nära vård – en primärvårdsreform« till regeringen.

Förslagen i betänkandet är väl kända och handlar bland annat om ett nationellt utformat uppdrag för primärvården, vilka som kan utgöra en fast läkarkontakt samt tydligare lagstiftning kring fast läkarkontakt.

Det föreslogs också att det måste finnas en begränsning för hur många patienter en läkare kan vara fast läkarkontakt för, samt att det bör vara möjligt att begränsa antalet patienter som listar sig hos en viss vårdgivare.

Dessutom innehåller delbetänkandet förslag om en statlig satsning för att utbilda 1 250 specialister i allmänmedicin fram till 2027.

Anna Nergårdh är dock noga med att poängtera att hennes utredning »Samordnad utveckling för en god och nära vård« inte är en renodlad primärvårdsutredning.

– I direktiven står det att vi ska ha fokus på primärvården. Det har vi, men det är jätteviktigt att säga att det inte är en primärvårdsutredning. Om vi ska ändra sjukvårdsystemet så att det motsvarar behoven i dag då kan vi inte titta på en liten ruta och tro att vi kan stöpa om lite i den och att det löser sig. Vi måste titta på helheten, sa Anna Nergårdh när hon i veckan talade på Svensk allmänmedicinsk kongress i Borås.

– Menar vi allvar med att stärka primärvården, då betyder det att andra delar av vården kommer att påverkas. Jag skulle inte använda ordet försvagas, för det handlar om kommunicerande kärl. Det viktiga är att vi gör det här ihop på bästa möjliga sätt, både för skattemedel och för patienterna. Men fokus i sjukvården kommer att ligga någon annanstans än det historiskt har gjort – det kommer alltså inte ligga på akutsjukhusen, fortsatte hon.

I Anna Nergårdhs första delbetänkande lämnades förslag som snabbt gick vidare till proposition i riksdagen. Det handlade bland annat en förändrad vårdgaranti. Vad gäller primärvårdsreformen har det inte gått lika snabbt.

Förslaget om att genomföra en nationell primärvårdsreform finns med i den så kallade 73-punktslistan – en uppgörelse mellan Liberalerna, Centerpartiet och regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Men ännu har inget förslag lagts fram till riksdagen. Socialminister Lena Hallengren (S) uppgav nyligen i en intervju med Läkartidningen att förslag om en primärvårdsreform kommer att lämnas inom mandatperioden.

Anna Nergårdh ser helst att regering och riksdag går vidare med hennes förslag om en primärvårdsreform i sin helhet.

– Jag tjatar idogt om att man måste ta helheten. Man kan inte bara plocka vissa saker. Det är just för att verksamheten i primärvården hänger så nära ihop med utbildningsfrågor, och det handlar om forskningsfrågor och det berör så väldigt många olika delar. Därför förespråkar vi att man ska ta helheten vidare.

Om det faktiskt blir som Anna Nergårdh vill återstår att se, men hon har goda förhoppningar om att ett förslag snart läggs fram. Hon framhåller att en fördel är att man i arbetet med utredningen har en politisk referensgrupp för att på så sätt få till en bred politisk förankring för förslagen.

– Det är lite viktigt att man faktiskt kommer fram till beslut, och jag hoppas ju att vi i närtid får se det. Jag tycker mycket talar för det också, och jag är alldeles övertygad om att alla förstår vikten av att faktiskt genomföra en primärvårdsreform och att det är bråttom.

I juni i år ska Anna Nergårdh lämna ett tredje delbetänkande. Det kommer att innehålla en beskrivning av hur utredningsarbetet fortlöper, samt bakgrundstexter och analyser till de områden utredningen ännu inte lagt fram några förslag kring.

Det gäller bland annat ändamålsenligheten med begreppen öppen och sluten vård, samverkan mellan huvudmän och om den nationella taxan.

Slutbetänkandet i utredningen »Samordnad utveckling för god och nära vård« ska lämnas i mars 2020.

Läs också:

SFAM: Nationell reform för primärvården kan inte vänta

DLF: Flera viktiga aspekter av en primärvårdsreform saknas

Utredarens förslag: De kan vara fast läkarkontakt i primärvården

Heidi Stensmyren: Bra nyheter!