Preventiv vård har seglat upp som ett ofta diskuterat ämne, inte minst under Almedalsveckan. Och där presenterades en ny rapport från revisions- och rådgivningsföretaget PWC. 

Den innehåller resultatet av en enkät till drygt 1 000 svenska medborgare, vilken visar att många är intresserade av preventiv vård. 

– Det finns en viktig aspekt att styra om sjukvården mot mer hälsovård för att undvika att folk blir sjuka. Det är bra för individen och det är bra för samhället, säger Ina Caesar, rapportförfattare och specialist inom hälso- och sjukvård på PWC, till Läkartidningen.

Men enkäten visar också att bara 33 procent anser att vården i hög utsträckning är engagerad i att förbättra deras hälsa i förebyggande syfte.

PWC tror att regionerna behöver en ekonomisk stimulans för att styra vårdsystemet mot att bli mer förebyggande. Därför föreslår de en »transformationsmiljard« som kan användas på fem olika områden. 

Ett sådant område är ett »BVC för vuxna« som kan erbjuda systematiska hälsovårdskontroller, ungefär som BVC gör för barn.

Anders W Jonsson (C), läkare och centerpartistisk riksdagsledamot, är dock tveksam.

– Mödrahälsovård och barnhälsovård bygger på standardiserade program som ska nå 100 procent av befolkningen. Innan man drar iväg med motsvarande program för åldern 15 till döden, måste man veta att det är kostnadseffektivt. Och den forskningen finns inte, sa han under ett panelsamtal i Almedalen efter att rapporten släppts.

– Men hos befolkningen 70+ skulle man med den här typen av metoder kunna vinna oerhört mycket. Där får man väldigt snabbt tillbaka pengarna.

PWC noterar också att kostnaderna i socialförsäkringssystemet inte drabbar sjukvårdshuvudmännen och att det därför saknas ekonomiska incitament för att korta köer och för att vidta rehabiliterande åtgärder. 

– Om vården inte prioriterar att arbeta förebyggande behövs något som puttar över åt det hållet. Då är ekonomiska incitament effektivt. Det måste bli lönsamt för vården att till exempel hjälpa mig att komma tillbaka i arbete, säger Henrik Schildt, rapportförfattare och branschexpert inom hälso- och sjukvård på PWC, till Läkartidningen.

PWC föreslår bland annat att vård- och sjukförsäkringssystemen kopplas samman och att en utredning görs om att vården övertar delar av Försäkringskassans uppdrag och medel.

– Det där blir lite för stort. Jag tror inte att man ska göra stora systemförändringar. Men den här kopplingen med kostnaderna för hälso- och sjukvård behöver man se i ett större perspektiv, sa Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och landsting, under panelsamtalet.

Anders W Jonsson påpekade att det i princip redan är prövat i Sverige. Under 1990-talet fanns ett system där pengar kunde tas från Försäkringskassan till exempelvis en operation som kunde sätta en sjukskriven person i arbete igen. Men det kan innebära att personer behandlas olika före och efter pension.

– Det finns ett antal invändningar. En sak är att det här skulle strida mot hälso- och sjukvårdslagens tanke om att det är behoven som styr, sa Anders W Jonsson.

En annan aspekt som tas upp i rapporten är all den data som patienterna själva genererar med pulsband, smarta klockor med mera. PWC föreslår att Socialstyrelsen får uppdraget att ta fram ett kunskapsunderlag för hur patientens egeninsamlade data kan nyttjas i vården.

Här var panelen enig om att det var en bra idé.

– Patienten lever ju med sin sjukdom varje dag, varje timme, varje minut, sa Cajsa Helin Hollstrand, förste vice ordförande för Unga reumatiker.

– Vi tar det största ansvaret över vår sjukdom och har mycket kunskap. Om jag dessutom monitorerar min egen data är det klart att den ska komma till användning. Det är en jätteviktig resurs.

Ander W Jonsson påpekade att man måste undanröja de lagliga hinder som i dag gör att vården inte kan få ta del av informationen. Men med tillgång till datan öppnar sig nya möjligheter genom teknik i exempelvis våra mobiltelefoner.

– I och med att vi får artificiell intelligens i de här apparna gör det att jag som patient kan ta mer kontroll över min sjukdom. Stockholms diabetesförening håller på att ta fram ett system som gör att man i princip kan forska på sig själv.

Rapporten trycker också på vikten av läkemedelsuppföljning och medverkan av andra aktörer såsom apoteken. PWC föreslår att man skapar regelverk som »möjliggör arenor för preventiva insatser« som tidigare bara varit reserverade för sjukvården. Det kan handla om hälsokontroller, labprov och vissa röntgenundersökningar i samband med ett besök i en butik eller på ett apotek.

Företaget föreslår också att kombinera förskrivning av läkemedel med en tillhörande CE-märkt app, när en sådan finns, som också ingår i subventionssystemet. 

Rapporten har tagits fram tillsammans med Apoteket AB, Roche diagnostics, Abbvie och Tamro och finns att ladda ned på PWC:s webbplats.