För drygt en vecka sedan berättade Läkartidningen att Ahmadreza Djalali förts från Evin-fängelset med ögonbindel. Han hade då fått möjlighet att ringa till familj i Iran, dock inte till sin fru i Sverige, och kunde därigenom berätta om händelsen. Men han visste inte varför han förts bort eller till vilket ställe han hade kommit.

Det sågs som ett oroande tecken. En österrikisk läkarorganisation befarade att dödsdomen skulle verkställas, medan människorättsorganisationen Amnesty inledde en ny kampanj för att uppmärksamma forskarens fall.

Nu har Amnesty fått nya uppgifter om att Ahmadreza Djalali återförts till fängelset, rapporterar Svenska Dagbladet. Det ses som ett positivt tecken.

– Då vet vi åtminstone var han befinner sig, vilket minskar den akuta oron för att han skulle torteras eller att dödsdomen skulle verkställas, säger Maja Åberg, policyrådgivare, till tidningen. 

I samband med Ahmadreza Djalalis bortförande uppgav utrikesdepartementet till TT att »skyndsam kontakt kommer att tas med iranska företrädare«. Kontakten skulle ske »på hög nivå« både i Stockholm och i Irans huvudstad Teheran.

 

Läs även:

Dödsdömda KI-forskaren Ahmadreza Djalali till okänd plats

Dödsdömde KI-forskaren Ahmadreza Djalali fängslad i tre år

Dödsdömd KI-forskare har fått svenskt medborgarskap

WMA upprepar vädjan: Frige Djalali

KI begär möte med Irans ambassadör om dödsdömd forskare

KI-forskaren Djalalis dödsdom fastställd

Dödsdom mot fängslad KI-forskare står fast

KI-forskare uppges ha dömts till döden i Iran

Tidigare KI-forskare hotas av avrättning

Flyttade till Sverige 2012

Ahmadreza Djalali kommer ursprungligen från Iran men har varit verksam i flera länder och flyttade till Sverige 2009. Han disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012.

För tre år sedan greps han av iransk underrättelsetjänst i samband med en resa till landet. Utan närmare specificering misstänktes han för spioneri och samröre med fiendemakt. 

2017 dömdes han till döden. Domen fastställdes i februari 2018. Samma månad blev han svensk medborgare och Sveriges utrikesdepartement krävde hans frigivning.