– Generellt avråder vi från lösningar med kontorslandskap. Det bygger vi på att forskningen är förhållandevis entydig om att det är problematiskt för yrken som kräver koncentration och hänsyn till sekretess, säger Marina Tuutma, ordförande i Läkarförbundets arbetslivsgrupp (ALG).

– De signaler vi får från enskilda medlemmar ger också en tydlig bild att det skapar missnöje när läkare hänvisas till öppna utrymmen.

Förutom kontorslandskap kan det handla om olika former av öppna utrymmen utan fasta arbetsstationer – exempelvis aktivitetsbaserade kontor och flexkontor – som vårdgivare vill pröva.

– Ska det finns en chans att lyckas med att sitta på öppna ytor så krävs att personalen involveras tidigt i processen. Men problemet är att ekonomiska motiv ofta styr hur arbetsgivaren resonerar kring lokallösningar och att arbetsmiljön hamnar i skymundan, säger Marina Tuutma.

Enligt henne gör många vårdgivare orealistiska bedömningar kring möjligheterna att sänka kostnader, och hon hoppas på ett uppvaknande.

– Min bild är att det i slutändan faktiskt kan bli dyrare när det krävs anpassningar av lokaler för att kontorslandskap inte fungerar.

Läkarförbundets arbetslivsgrupp pekar på forskning som stödjer fördelarna med traditionella cellkontor – små kontorsutrymmen för en anställd eller tillsammans med 1–2 kollegor.

– En dansk studie har bland annat visat att sjukdagarna blir fler för personal som sitter i ett större landskap. Jag kan också som allmänläkare se att det är ett problem vid sjukskrivningar och rehabilitering, säger Marina Tuutma.

Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet har även kunna fastslå ett samband mellan antalet medarbetare som delar kontorsutrymme och hur nöjda de känner sig med jobbet.

– Betydligt fler är nöjda med att sitta i cellkontor, och sedan dalar jobbnöjdheten till medelstora kontorslandskap som hade flest missnöjda i studien, säger Marina Tuutma.

Anna Rask-Andersen, ordförande för Sjukhusläkarna i Uppsala län, instämmer i kritiken. Inom Region Uppsala är striden kring Psykiatrins hus vid Akademiska – där arbetsgivaren gick emot fackliga protester och satsade på kontorslandskap – fortfarande i färskt minne.

Huvudskyddsombuden inom Region Uppsala har nu skapat rutiner för att på ritningsstadiet upptäcka om arbetsgivaren planerat lokallösningar som liknar Psykiatrins hus.

– Att Region Uppsala inte gått vidare med motsvarande kontorslandskap för sjukvårdspersonal vid andra investeringar kan ses som att man fått insikt om de problem som följer och att diskussionen kring Psykiatrins hus var nyttig. 

– Men priset för de kontorslandskap som Region Uppsala valde för Psykiatrins hus har varit högt. Jag känner till flera fall där läkare inte stått ut med arbetsmiljön och sökt sig därifrån, säger Anna Rask-Andersen och tillägger:

– Från fackligt håll är vi också förvånade över att så liten hänsyn tas till patientsekretessen och risken för överhörning. Det är ytterst märkligt att man låter det passera jämfört med exempelvis hur strikta regler och lagtillämpning som gäller när någon obehörig tittar i en journal.

Läs även: 

Öppet landskap blev ett lyft för Cederkliniken

Forskare: Viktigt att det finns tysta rum