Annons Annons
Annons Annons

Senaste nytt från Läkartidningen

Polio närmar sig utrotning

Översikt 19 SEP 2017 Polioarbetet är i en slutfas. Målet är en poliofri värld 2020. Smittspårning och vaccinationsinsatser koncentreras till kvarvarande polioendemiska länder och länder med hög risk för importfall. (1 kommentar)

Oklar feber hos patient med MS och rituximab­behandling var neoehrlichios

Fallbeskrivning 18 SEP 2017 Långvarig oklar feber hos rituximabbehandlad patient kan vara neoehrlichios. Neoehrlichios orsakas av den fästingburna bakterien Candidatus Neoehrlichia mikurensis. Bakterien upptäcks inte med odlingar, utan PCR krävs för diagnostik. ()

Debatten om läkarassisterat suicid speglad i Läkartidningen

Etik och läkarroll 15 SEP 2017 En genomgång av publicerat material i Läkartidningen under 2004–2017 visar att debatten om läkarassisterat suicid har präglats av begreppsförvirring och oförsonlighet. (10 kommentarer)

Lokal samverkan positiv vid autism hos små barn i multietnisk stadsdel

Rapport 05 SEP 2017 I en multietnisk stadsdel i Göteborg har under 3 år prövats en lokal samverkansmodell för små barn med autism och andra utvecklingsrelaterade svårigheter. Ett multiprofessionellt team har möjliggjort kontinuitet i utredning och insatser i familjernas närmiljö. Verksamheten är nu permanentad. ()

Innebandy är en vanlig orsak till sportrelaterade ögonskador

Originalstudie 01 SEP 2017 I Sverige är innebandy den näst största lagsporten efter fotboll. I den studie som presenteras här orsakade innebandy fler ögonskador än alla andra sporter tillsammans. Utifrån resultaten av studien rekommenderas skyddsglasögon vid innebandyspel på alla nivåer. ()

Rutinundersökning med ultraljud kan ge besked om avvikelser

Temaartikel 30 AUG 2017 I Sverige erbjuds alla gravida kvinnor minst en ultraljudsundersökning under graviditeten. Rutinultraljudsundersökningen görs oftast omkring graviditetsvecka 18. Om en fostermissbildning bekräftas vid utvidgade undersökningar och de blivande föräldrarna beslutar att fortsätta graviditeten, erbjuds ett multidisciplinärt omhändertagande vid eller i samarbete med ett universitetssjukhus.  ()

Fosterkardiologiska erfarenheter från Astrid Lindgrens barnsjukhus

Temaartikel 30 AUG 2017 Allt fler hjärtfel diagnostiseras i dag före födelsen. Samma ultraljudsmetodologi som används inom barnkardiologin för funktionell hjärtbedömning kan i stort sätt också användas på foster. ()

Obstetriskt ultraljud och prenatal diagnostik i första trimestern

Temaartikel 30 AUG 2017 Riskvärdering med kombinerat ultraljud och biokemiskt test (KUB) är en etablerad metod med hög detektionsförmåga av kromosomavvikelser i första trimestern. Icke-invasivt prenatalt test (NIPT) kommer att vara en sekundär screeningmetod de närmaste åren. I framtiden kommer man sannolikt att kunna identifiera även andra typer av riskgraviditeter i första trimestern. (1 kommentar)

Invasiv fosterterapi utvecklas allt mer

Temaartikel 30 AUG 2017 Invasiv fosterterapi i Sverige i dag innefattar minimal­invasiv fetoskopisk kirurgi, ultraljudsledd intrauterin blodtransfusion till foster, ultraljudsledd shuntinläggning och interstitiell laserbehandling och radiofrekvensablation.  ()

Fosterkirurgi är en växande multidisciplinär subspecialitet

Temaartikel 30 AUG 2017 Fosterkirurgi är en växande multidisciplinär subspecialitet med fokus på att förbättra naturalförloppet vid livshotande och svåra medfödda missbildningar och sjukdomar. ()

Subkutan ICD är ett bra alternativ i särskilda fall

Rapport 14 AUG 2017 Subkutan implanterbar defibrillator är ett alternativ till transvenöst system vid särskild risk för endokardit, anatomiska hjärt–kärlavvikelser, hos växande barn och vid lång förväntad överlevnad. Med subkutan ICD undviks komplikationer relaterade till kärlaccess och elektroder i hjärtat.    ()

Inget specifikt talar emot melatonin vid Crohns sjukdom

Läkemedelsfrågan 10 AUG 2017 Kan melatonin ges mot sömnstörning hos personer med Crohns sjukdom? I produktinformationen anges att kliniska data för användning hos personer med autoimmuna sjukdomar saknas. ()

Epilepsi och stroke – nya rön om diagnos, behandling och prognos

Översikt 08 AUG 2017 Det finns en ökad insikt om att epilepsi efter stroke är vanligt, att nyare antiepileptika är bättre behandlingsalternativ än äldre sådana samt att sjukvårdens ambitioner vad gäller anfallsfrihet och vaskulär sekundärprevention förmodligen kan höjas.  ()

Bakom blå ögon … svagt evidensläge för kosttillskott för ögonhälsa

Översikt 04 AUG 2017 Vissa kosttillskott får inom EU marknadsföras som »synbevarande«. Evidens för effekt på ögonhälsa finns dock endast för den s k AREDS-sammansättningen. Endast 2 av 25 tillgängliga »synbevarande« kosttillskott i Sverige uppfyller AREDS-sammansättningen med rekommenderad dosering. Den nuvarande märkningen försvårar därmed evidensbaserade ställningstaganden. (4 kommentarer)

Tillgång till snabb laboratorieanalys vid akut förgiftning ger bättre och säkrare vård

Vårdutveckling 26 JUL 2017 I förgiftningsfall där anamnesen är otillförlitlig får större vikt läggas vid symtombild och resultat av klinisk-kemiska och toxikologiska analyser. Tillgången till akuta provsvar för vanliga förgiftningsmedel varierar dock mellan sjukhus och laboratorier. ()

Spädbarnsbotulism – skäl att inte ge honung till barn under ett år

Fallbeskrivning 24 JUL 2017 Spädbarnsbotulism bör övervägas vid akut/subakut påkommen muskelsvaghet hos barn under ett år, särskilt vid samtidig förstoppning eller sväljsvårigheter. Botulinumsporer förekommer frekvent i honung som därför inte bör ges till spädbarn. ()

Pulmonell hypertension vanligt vid kronisk lungsjukdom

Översikt 21 JUL 2017 Pulmonell hypertension vid kronisk lungsjukdom är förknippad med dålig prognos. Det är viktigt att särskilt läkare inom internmedicinska specialiteter, men även läkare inom allmänmedicin och akutmedicin, har kunskap om pulmonell hypertension vid kroniska lungsjukdomar. ()

Lösa cystor i lilla bäckenet – oväntat operationsfynd vid buksmärta

Fallbeskrivning 20 JUL 2017 När en kvinna laparoskoperades för misstänkt utomkvedshavandeskap hittades i stället löst liggande cystor i lilla bäckenet. Lösa cystor i peritonealkaviteten kan ses som ett specialfall av peritoneala inklusionscystor. De är vanligast hos kvinnor i fertil ålder och ofta finns ett samband med tidigare bukkirurgi, inflammation och endometrios. ()

Nano på gott och ont: möjligheter och risker med nanoteknologi

Temaartikel 04 JUL 2017 Nanotekniken har många användningsområden, inte minst inom medicinen. Men det finns också anledning att undersöka de potentiella hälso- och miljöriskerna med dessa nya material. ()

Nanomaterial måste EU-regleras bättre

Temaartikel 04 JUL 2017 Kärnan i EU:s kemikalielagstiftning är en förordning (Reach) som omfattar alla kemiska ämnen. Nanomaterialens låga vikt och unika egenskaper gör att Reach-förordningen i sin nuvarande utformning inte är tillämpbar för reglering av dessa nya material. En ny EU-förordning om medicintekniska produkter med nanomaterial har nyligen godkänts.   ()

Stora förväntningar på små material

Temainledning 04 JUL 2017 Nanoteknik – framställning av material i samma skala som biologiska strukturer – är ett stort forskningsområde med oanade möjligheter för klinisk medicin. (2 kommentarer)

Nanotekniken kan revolutionera behandlingen av cancer

Temaartikel 04 JUL 2017 Potentiella läkemedel som inte kan utnyttjas på grund av stark toxicitet, svårlöslighet eller hög molekylvikt kan göras användbara med nanoteknik. Denna teknik innebär konstruktion av mångfunktionella partiklar i nanoskala. ()

Nanopartiklar kan förbättra avbildningsteknik och diagnostik

Temaartikel 04 JUL 2017 Diagnostiska nanopartiklar kan kraftigt förbättra avbildningstekniker och diagnossystem. För in vitro-applikationer väntas nya metoder och produkter komma löpande de närmaste åren. På in vivo-området väntas ett genombrott dröja lite längre. ()

Snabb utveckling som ställer stora krav

Temainledning 30 JUN 2017 Det har skett en snabb utveckling mot nya metoder, diagnostik och behandling inom fostermedicin som kommer att ställa stora krav på hur vi informerar och omhändertar våra patienter, skriver Peter Conner. ()

Simningsorsakat lungödem vid svenska förhållanden otillräckligt studerat

Fallbeskrivning 20 JUN 2017 Simningsorsakat lungödem är ett tillstånd med andnöd, hosta, skummande sputum och nedsatt fysisk ork vid simning i öppet vatten. Deltagarantalet ökar vid simtävlingar i öppet vatten, och vid Vansbrosimningen 2016 sökte 69 personer för andningsbesvär, flertalet med misstänkt simningsorsakat lungödem.  ()

Patient med TBE förbättrades snabbt vid behandling med kortison

Fallbeskrivning 16 JUN 2017 Ett patientfall beskriver hur en patient oavsiktligt behandlats med kortison vid fästingburen encefalit (TBE) och snabbt förbättrats. Kliniska observationer från endemiska områden i Europa indikerar att kortison kan ge snabb symtomlindring vid TBE, men det har inte påvisats i studier. ()

Metotrexat kan försämra effekten av TBE-vaccination

Läkemedelsfrågan 15 JUN 2017 Någon direkt kontraindikation för metotrexatbehandling vid vaccination med inaktiverat TBE-virus har inte identfierats. Det finns dock risk för utebliven eller reducerad effekt av vaccinationen vid samtidig immunhämmande behandling. ()

Uppdaterade riktlinjer för behandling av huggormsbett

Rapport 07 JUN 2017 Giftinformationscentralen rekommenderar nu utvidgade indikationer för serumbehandling vid huggormsbett. Antitoxin bör ges snarast möjligt till alla patienter som uppvisar tecken på signifikant toxinreaktion och upprepade doser bör övervägas vid otillräcklig effekt eller symtomrecidiv. (1 kommentar)

Bedömning av neuro­logisk prognos efter hjärtstopp

Översikt 05 JUN 2017 Allt fler patienter läggs in levande på sjukhus efter hjärtstopp. Graden av cerebral hypoxi/ischemi vid hjärtstoppet är avgörande för om övriga vitala organ återfår stabil funktion. Neurologisk prognosbedömning bör vila på undersökningsmetoder som är oberoende av varandra: kliniska och neurofysiologiska undersökningar, bilddiagnostik och biomarkörer. ()

Otillräcklig kunskap om samband mellan könskromosom­­avvikelser och psykiatriska diagnoser

Översikt 02 JUN 2017 Avvikelser i antalet könskromosomer är bland de vanligaste genetiska förändringarna och omfattar framför allt Klinefelters, Turners, XYY- och tripple-X-syndrom. Samtliga köns-kromosomavvikelser kan medföra sänkt intellektuell förmåga, försämrad motorik och psykiska funktionsnedsättningar, och det finns risk för att dessa patienter förblir odiagnostiserade.  (1 kommentar)

Medicinpatienter behöver bättre trombosprofylax

Originalstudie 30 MAJ 2017 En inneliggande medicinpatient med riskfaktorer för lungemboli eller djup ventrombos har 5–15 procents risk för venös tromboembolism. Läkemedelsprofylax har bevisad effekt och är kostnadseffektiv. Endast 12 procent av högriskpatienterna utan ökad blödningsrisk på medicinska avdelningar vid Sahlgrens­ka universitetssjukhuset i Göteborg fick profylax. (2 kommentarer)

Missad diagnos av hälseneruptur vanligast hos äldre patienter

Originalstudie 23 MAJ 2017 En genomgång visar att missad diagnos av hälsenerupturer som anmäldes till IVO oftast gällde patienter äldre än 60 år, och patienter med ett insjuknande som avvek från en klassisk akut ruptur. Mer är en fjärdedel av patienterna medicinerade dessutom med kinoloner och statiner. ()

Tetanus – nästan bortglömd men allvarlig sjukdom

Fallbeskrivning 22 MAJ 2017 Tetanus är i dag en ovanlig sjukdom i Sverige, men äldre kan sakna immunitet. Utmaningen, ofta för primärvården, ligger i att identifiera patienten i tid. Inget stöd finns att få i laboratorieundersökningar akut, diagnosen är klinisk. ()

Riktlinjer för endoskopisk kontroll efter kolorektal polypektomi

Översikt 16 MAJ 2017 De aktuella riktlinjerna för endoskopisk uppföljning efter polypektomi är i huvudsak baserade på rekommendationer från den europeiska föreningen för gastrointestinal endoskopi. De bygger på att patienterna delas upp i en lågrisk- och en högriskgrupp. ()

Koloskopier måste kvalitetssäkras

Översikt 16 MAJ 2017 Koloskopier bör kvalitetssäkras genom registrering och uppföljning av specifika indikatorer som detektion av adenom, att riktlinjer för kontroller följs, cekal intubationsfrekvens och komplikationer. ()

Ketosbenägen typ 2-diabetes kan förväntas öka i Sverige

Översikt 15 MAJ 2017 Ketosbenägen typ 2-diabetes är mycket prevalent i Afrika och i populationer av afrikansk etnicitet och kan förväntas öka i Sverige. Sjukdomen är kraftigt ketosbenägen men inte insulinopen eller autoimmun, och diskuteras utifrån ett patientfall. (2 kommentarer)

Kirurgi har central roll i behandlingen

Temaartikel 09 MAJ 2017 Den primära kirurgiska behandlingen vid malignt melanom är välstuderad, och stor konsensus råder i behandlingsriktlinjer världen över. Stora framsteg har dock gjorts inom det medicinska fältet, vilket gör att många av de behandlingsprinciper som tillämpas i dag kommer att behöva omprövas. ()

Varannan timme får en svensk ett nytt malignt melanom

Temaartikel 09 MAJ 2017 Hudmelanom ökar mest av alla tumörsjukdomar. Incidensökningen är drygt 5 procent per år i Sverige. Den enda säkra förklaringen till den kraftiga ökningen är att den svenska befolkningen utsätter sig för en alltför kraftig UV-ljusdos, som leder till akut brännskada. (1 kommentar)

Ökad kunskap om familjärt melanom och de bakom­liggande generna

Temaartikel 09 MAJ 2017 Melanom har en stark inverkan av ärftliga faktorer: mellan 5–10 procent av patienter med melanom har nära släktingar med melanom, och nedärvda CDKN2A-mutationer ses i 5–20 procent av »melanomfamiljer«. ()

Stora framsteg för systemisk behandling vid malignt melanom

Temaartikel 09 MAJ 2017 De senaste åren har flera nya behandlingar mot metastaserande malignt melanom etablerats. Det rör sig i stora drag om två huvudgrupper av läkemedel: T-cellsaktiverande antikroppar samt hämmare av en signalväg som ofta är överaktiverad i melanom. Dessa nya terapier har medfört att prognosen för patienter förbättrats avsevärt. ()

Böcker


Beställ en bok från Läkartidningen!

Skriv ett nytt rön


Har du blivit publicerad? Har du doktorerat? Skriv ett kort referat under Nya rön i Läkartidningen.

Arkivet


Ett enda arkiv. 45 000 artiklar. I fulltext från och med år 1996.

Läkartidningen arrangerar


Ta del av de senaste rönen. Träffa kollegor. Knyt kontakt med nya arbetsgivare.