Annons
Annons
Annons Annons

Senaste nytt från Läkartidningen

Begränsad risk att läkemedel för ADHD, depression eller psykos ger epileptiska anfall

Temaartikel 22 MAJ 2018 Det är vanligt med autism, ADHD och psykiska sjukdomar hos personer med epilepsi, men det finns en utbredd oro för att läkemedel som används vid dessa tillstånd ska försämra anfallskontrollen.  ()

Andra behandlingsalternativ vid svårbehandlad epilepsi

Temaartikel 22 MAJ 2018 För personer med läkemedelsresistent epilepsi och som inte är kandidater för epilepsikirurgi kan det bli aktuellt med andra behandlingsmetoder, som vagusnervstimulering och ketogen diet. ()

Status epilepticus hos barn och vuxna

Temaartikel 22 MAJ 2018 Status epilepticus är ett tillstånd med långvariga eller tätt återkommande epileptiska anfall. Den allvarligaste formen är konvulsivt (tonisk-kloniskt) status epilepticus. Etiologisk utredning är av avgörande betydelse vid alla former av status epilepticus. Effektiv behandling och utredning förutsätter en välorganiserad vårdkedja och multidisciplinärt samarbete. ()

Hälften är långsiktigt fria från anfall efter epilepsikirurgi

Temaartikel 22 MAJ 2018 Personer med läkemedelsresistent epilepsi bör remitteras till epilepsiteam för utredning. Ungefär hälften av dem som opereras blir anfallsfria på längre sikt, med bättre resultat för dem som opererats för välavgränsade lesioner. ()

Många nya alternativ men måttliga framsteg

Temaartikel 22 MAJ 2018 Nya antiepileptika har möjliggjort en högre grad av individualisering, men behandlingen är fortfarande att betrakta som symtomatisk och syftar till att minska risken för anfall. Inget talar för att dagens behandling påverkar den underliggande sjukdomsprocessen och »botar« epilepsin.  ()

Utredning av epileptiska anfall och misstänkt epilepsi

Temaartikel 22 MAJ 2018 Diagnostik av epileptiska anfall är beroende av god anamnes och vittnesbeskrivning. God kännedom om symtomen både vid olika anfallstyper och vid en rad differentialdiagnostiska tillstånd är viktigt. Feldiagnos är inte ovanligt, och öppenhet för att ompröva diagnosen behövs. ()

Epilepsi 2.0: Vad varje läkare bör veta

Temainledning 22 MAJ 2018 Den vanligaste allvarliga neurologiska sjukdomen, epilepsi, är en angelägenhet för alla läkare. Här får du uppdaterad kunskap vad gäller klassifikation, utredning, behandling med mera. ()

Nya reviderade klassifikationer av epilepsianfall och sjukdomstyp

Temaartikel 22 MAJ 2018 Varje sjukdom behöver enhetlig terminologi för att möjliggöra kommunikation och utveckling. Epilepsi, som är en mycket heterogen sjukdom avseende orsaker och uttryck, är inget undantag. Den internationella epilepsiorganisationen ILAE har nyligen publicerat tre viktiga dokument: ny klinisk definition av epilepsi, ny anfallsklassifikation och ny epilepsiklassifikation. ()

Epilepsins orsaker, förekomst och prognos

Temaartikel 22 MAJ 2018 Mellan 60 000–70 000 personer i Sverige har aktiv epilepsi. Epilepsi kan både orsaka, och vara en följd av, andra sjukdomstillstånd. I den nya epilepsiklassifikationen har stor vikt lagts på att identifiera och klassificera orsaken bakom varje individs epilepsi.  ()

Nya tekniker för att övervaka och behandla arytmi vid hjärtsjukdom

Översikt 09 MAJ 2018 Arytmier är vanliga och leder ibland till allvarliga symtom, sjuklighet och dödlighet, men det finns i dag flera verksamma behandlingar som fortfarande till viss del underutnyttjas. I artikeln presenteras indikationer för olika elektriska apparater (devices) som bidrar till att återställa hjärtrytmen eller identifiera olika hjärtrytmrubbningar. ()

Överlevnaden ökar vid all cancer – men ojämlikheten kvarstår

Rapport 08 MAJ 2018 Nya data visar på kontinuerligt ökad överlevnad för de flesta analyserade cancerdiagnoser sedan 1990. Variationen är dock mycket stor, och de mest uttalade förbättringarna ses inte minst bland de tre stora tumör­sjukdomarna (bröst-, kolon- och prostatacancer), där samhället, industrin och forskningsorgan gjort de största investeringarna. (2 kommentarer)

Majoritet av läkarstudenterna har intresse för forskning visar enkät

Originalstudie 07 MAJ 2018 Hela 80 procent av läkarstudenter utan tidigare erfarenhet av forskning var intresserade av forskning, enligt en enkätstudie vid Sahlgrenska akademin. Tidsbrist, otillräcklig information och ett större intresse för kliniskt arbete angavs vara de största hindren för att börja forska. ()

Dags att minska användningen av antibiotika vid rosacea

Översikt 25 APR 2018 Rosacea är en av de vanligaste inflammatoriska hudsjukdomarna, med rodnad och utslag i ansiktet. Lokalbehandling är basen för behandling, och vid behov adderas tetracyklin. För att begränsa antibiotikaanvändningen vid rosacea ska isotretinoinbehandling hos hudläkare övervägas om återkommande recidiv sker efter antibiotikakurer. ()

Aortastenos – en vanlig sjukdom som kräver individualiserad handläggning

Översikt 24 APR 2018 Aortastenos är den vanligaste klaffsjukdomen och patientgruppen växer med en åldrande befolkning; en fördubbling av antalet patienter med aortastenos förväntas de kommande 50 åren. Intervention medför i regel symtomlindring, förbättrad livskvalitet samt ökad överlevnad, men kräver en individualiserad handläggning. ()

Ny metod prövad för att minska behovet av invasiv koronarangiografi

Rapport 20 APR 2018 Kranskärlsutredning med datortomografi kan med stor säkerhet diagnostisera låg- och höggradiga stenoser. Värdering av intermediära stenoser är dock svårare och kräver ofta ytterligare diagnostik med invasiv krans­kärlsröntgen. En icke-invasiv metod har utvecklats för bedömning av stenosgrad i kranskärl utifrån befintligt bildmaterial. ()

Många fall av Lynchs syndrom upptäcks först vid cancerdiagnos

Översikt 17 APR 2018 Lynchs syndrom är ett ärftligt syndrom som innebär kraftigt ökad livstidsrisk för kolorektal cancer och endometriecancer vid lägre ålder än i normalpopulationen. Regelbunden övervakning av anlagsbärare med koloskopi och för kvinnor även transvaginalt ultraljud och endometriebiopsier rekommenderas i syfte att diagnostisera neoplastiska förändringar tidigt. ()

Atypisk subakut tyreoidit gav differentialdiagnostiska problem

Fallbeskrivning 16 APR 2018 Graves tyreotoxikos kan utvecklas efter subakut tyreoidit. I mer sällsynta fall kan Graves tyreotoxikos och sub­akut tyreoidit förekomma samtidigt. Subakut tyreoidit kan presenteras med atypisk bild där patienten saknar kliniska tecken från tyreoidea men utvecklar feber och förhöjda inflammationsparametrar. ()

SSRI vid graviditet tycks öka risken för kongenitalt hjärtfel

Läkemedelsfrågan 10 APR 2018 Data talar för en generellt ökad risk för kongenitalt hjärtfel vid behandling med SSRI under graviditet, framför allt under första trimestern. Lägsta effektiva dos bör eftersträvas och nyfödda observeras eftersom det finns risk för utsättningssymtom. ()

Steroid­injektion i kombination med hivläkemedel gav total binjure­barkssvikt

Fallbeskrivning 05 APR 2018 Antiretrovirala läkemedel är gängse behandling vid hivinfektion. Flera av dem kan orsaka läkemedelsinteraktioner. Här beskrivs ett fall där en patient som behandlades med det antiretrovirala läkemedlet ritonavir drabbades av total binjurebarkssvikt efter en enstaka intraartikulär injektion av triamcinolon. ()

Många överbehandlas med astmamedicin

Rapport 28 MAR 2018 I Socialstyrelsens riktlinjer och Läkemedelverkets behandlingsrekommendationer uppskattar man att det finns en betydande överanvändning av kombinationsbehandling med inhalationssteroider och långverkande beta-2-agonister. I artikeln beskrivs en behandlingsalgoritm med stegvisa instruktioner för säker nedtrappning av astmamedicinering. (2 kommentarer)

Livräddande behandling vid hjärtamyloidos av AL-typ

Fallbeskrivning 27 MAR 2018 Vid AL-amyloidos ses inlagring av lätta immunglobulinkedjor producerade av klonala plasmaceller. AL-amyloidos med hjärtengagemang har mycket dålig prognos. Hos patienter med svår hjärtsvikt kan man i utvalda fall överväga hjärttransplantation för att möjliggöra efterföljande autolog stamcellstransplantation. ()

Nu gäller Sepsis-3 för definitioner och diagnostiska kriterier

Översikt 26 MAR 2018 De nya definitionerna av och de diagnostiska kriterierna för sepsis och septisk chock – Sepsis-3 – ska användas i svensk sjukvård, enligt en svensk konsensusgrupp.  (2 kommentarer)

Strategin »testa och behandla« rekommenderas inte för barn

Översikt 26 MAR 2018 Jämfört med tidigare barnriktlinjer från 2011 understryks nu att icke-invasiv diagnostik av Helicobacter pylori hos barn i princip inte bör ske och att eradikeringsbehandling utan påvisat sår bör ske restriktivt. (1 kommentar)

Granulocyt­transfusion bör övervägas vid neutropeni och allvarlig infektion

Översikt 20 MAR 2018 Granulocyttransfusion bör övervägas till patient med uttalad neutropeni och allvarlig infektion som inte svarat på antibiotika eller antimykotisk behandling. Man bör transfundera en hög dos granulocyter, vilket normalt innebär att granulocytgivaren stimuleras med steroider och granulocytkolonistimulerande faktor (G-CSF). (3 kommentarer)

Tilltagande anemi och trombocytopeni hos gravida kan vara trombotisk trombocytopen purpura

Fallbeskrivning 19 MAR 2018 Vid utveckling av hemolytisk anemi och trombocytopeni hos en gravid kvinna bör diagnosen trombotisk trombocytopen purpura (TTP) misstänkas. Dia­gnosen är mycket ovanlig men om man inte förstår att patienten har TTP, och inte inleder plasmaferes, är det stor risk att både moder och foster kan avlida. ()

Naturliga antal förbättrar förmågan att tolka testresultat

Originalstudie 16 MAR 2018 Naturliga antal är ett format att presentera statistik på som kan underlätta förmågan att finna ett testresultats prediktiva värde. Studien indikerar att detta gäller också för svenska läkarstudenter. ()

Patient fick rätt diagnos efter 50 års behandling för immunologisk trombocytopeni

Fallbeskrivning 13 MAR 2018 Ärftliga trombocytopenier kan feldiagnostiseras som immunologisk trombocytopeni (ITP). I artikeln beskrivs en patient som gick feldiagnostiserad i nästan 50 år och fick onödiga ITP-behandlingar med svåra biverkningar som följd.  ()

10 år med BDD-studien har gett bättre diabetesdiagnos hos barn

Översikt 06 MAR 2018 Den svenska studien BDD (Bättre diabetesdiagnos) har pågått i tio år. Data har samlats in från 8 000 barn med diabetes. Analys av HLA-genotyp, diabetesautoantikroppar och C-peptidnivå vid insjuknande i diabetes förbättrar diagnostiken av såväl typ 1- och typ 2-diabetes som monogen diabetes (MODY), och dessa analyser är nu klinisk rutin. ()

HaNDL – viktig men gåtfull differentialdiagnos med svår migränliknande huvudvärk

Översikt 26 FEB 2018 HaNDL är ett tillstånd med en eller flera episoder av svår migränliknande huvudvärk associerade med övergående neurologiska bortfallssymtom och lymfocytär pleocytos i likvor. De vanligaste neurologiska symtomen är hemipares, hemisensoriska störningar och afasi. En grundlig utvärdering är nödvändig för att utesluta mer allvarliga orsaker.  ()

Så ville patienter förbättra vårdmötet för att få säkrare vård

Originalstudie 23 FEB 2018 I en enkätstudie hade patienterna många förslag på hur möten i vården kan förbättras för att öka patientsäkerheten. Förslagen rörde både individ- och systemnivå. ()

Stora framsteg inom diabetes typ 2

Temainledning 20 FEB 2018 De senaste årens ökade kunskaper om diabetes typ 2 har gett möjligheter att påverka utfallet i kardiovaskulär sjukdom och död. ()

Prevention av diabetes typ 2 med fysisk aktivitet och hälsosam mat

Temaartikel 20 FEB 2018 En stillasittande livsstil och ett ohälsosamt matmönster ökar risken för diabetes typ 2, medan fysisk aktivitet minskar risken. Råd om livsstil utgör grunden i prevention av diabetes typ 2. ()

Ny era inom terapin för typ 2-diabetes – men vad är nytt?

Temaartikel 20 FEB 2018 Metformin är fortfarande förstahandsalternativet för glukossänkande behandling. Därefter anger Läkemedelsverket att behandlingen ska individualiseras. Relativt friska och yngre bör behandlas intensivt från start. (2 kommentarer)

Nya glukossänkande läkemedel är kardiovaskulärt säkra

Temaartikel 20 FEB 2018 Hittills har enstaka läkemedel inom gruppen SGLT2-hämmare respektive GLP-1-receptoragonister visat positiva effekter på kardiovaskulära och renala utfallsmått. Pågående studier får visa om detta är giltigt för hela läkemedelsklasser. ()

Många läkemedel – både nya och gamla – sänker blodglukos

Temaartikel 20 FEB 2018 Målsättningen för behandling av typ 2-diabetes är att förhindra komplikationer, god glukoskontroll är där en viktig del av behandlingen. För att på bästa sätt erbjuda effektiv läkemedelsbehandling behöver man känna till läkemedlens verkningsmekanismer och den grundläggande patofysiologin vid typ 2-diabetes.  (2 kommentarer)

Hög diabetesrisk bland icke-västerländska invandrare

Temaartikel 20 FEB 2018 Icke-västerländska invandrare är en högriskgrupp för diabetes, vilket bedöms vara en följd av  exponering för diabetesdrivande riskfaktorer som utsatt socio­ekonomi, ogynnsamma levnadsvanor, ärftlighet och epigenetik. Mer riktat och bättre strukturerat preventivt arbete och ökad kunskap kring kulturella och strukturella hinder behövs. ()

Nationella diabetesregistret visar tydliga effekter av behandling

Temaartikel 20 FEB 2018 Nationella diabetesregistret är en självklar del av diabetesvården i Sverige för uppföljning av behandlingsresultat på lokal, regional och nationell nivå. Data från registret visar på betydelsen av god riskfaktorkontroll och ger stöd för att resultat i kliniska prövningar också gäller i klinisk vardag. ()

Diagnos och behandlingsmål vid diabetes typ 2

Temaartikel 20 FEB 2018 Det är viktigt att varje läkare är väl förtrogen med diagnoskriterierna för typ 2-diabetes då en diabetesdiagnos har livslång konsekvens för patienten och vården. Helst bör man identifiera personer med störd glukosmetabolism innan en diabeteskomplikation uppstått, för att sätta in livsstils- och eventuell farmakologisk behandling.  ()

Gammal imitatör gör comeback

Fallbeskrivning 14 FEB 2018 Fyra fallbeskrivningar illustrerar att syfilis kan drabba kvinnor och män i olika åldrar oavsett sexuell preferens. (1 kommentar)

Kunskap om levnadsvanor värderas olika på läkarutbildningarna

Utbildning och forskning 08 FEB 2018 Kunskap om levnadsvanor värderades inte lika på läkarutbildningarna, visar en genomgång av 124 skriftliga examinationer från de 7 lärosätena med läkarprogram i Sverige. ()

Böcker


Beställ en bok från Läkartidningen!

Podd: AT-läkarna


»På ett lättsamt sätt diskuterar vi konkret handläggning, jobbångest och läkaryrket med olika specialister.«

Arkivet


Ett enda arkiv. 45 000 artiklar. I fulltext från och med år 1996.

Läkartidningen arrangerar


Ta del av de senaste rönen. Träffa kollegor. Knyt kontakt med nya arbetsgivare.