Autoreferat. Människors immunförsvar varierar mer som konsekvens av miljöinflytande än av arv, visar en ny studie som gjorts i samarbete mellan forskare vid Science for Life Laboratory och Karolinska institutet och Stanford-universitetet i USA. Fynden, som nu publiceras i tidskriften Cell, pekar även på att miljöns inflytande på immunförsvaret blir allt större under livets gång, troligen som konsekvens av kontinuerliga interaktioner med mikrober och födoämnen, samt upprepade vaccinationer och infektioner, till vilka immunsystemet anpassar sig. Resultaten har betydelse för riskprediktion av sjukdom involverande immunsystemet samt för eventuella framtida möjligheter att definiera immunologisk hälsa hos en given individ.

Immunsystemet spelar en central roll i de flesta sjukdomstillstånd, ifrån infektioner till cancer och allergier till kroniska inflammationstillstånd såsom hjärt–kärlsjukdom och ledgångsreumatism. Immunsystemet varierar kraftigt mellan individer, och orsakerna till detta är ofullständigt kända. Många har sökt genetiska markörer som med säkerhet kan förutsäga risken för immunologisk sjukdom hos en individ. Med undantag för ett antal ovanliga immunbristsjukdomar med tydlig koppling till specifika genvarianter har detta varit svårt. För de stora folksjukdomarna finns många genetiska associationer beskrivna, ofta involverande immunologiskt viktiga gener, men dessa förklarar typiskt bara en liten del av den totala sjukdomsrisken.

I den aktuella studien utvecklade vi ett nytt sätt att studera människans immunförsvar. Genom att använda storskaliga metoder ifrån systembiologisk forskning tillsammans med nya beräkningsmedicinska analyser analyserade vi immunsystemet hos friska individer i mycket större detalj än tidigare. Analyserna innefattar alla immunologiska cellpopulationer i blod, deras funktion och även många serumproteiner av immunologisk betydelse. Genom att studera blodprover ifrån 210 friska tvillingar ur ett kaliforniskt tvillingregister uppskattades inflytandet från arv respektive miljö på denna immunologiska variation.

Resultaten visar att 77 procent av alla immunförsvarets cellpopulationer och proteiner i blodet varierar mellan friska individer, mer som konsekvens av miljö än arv. För 58 procent av alla dessa immunologiska komponenter kan minst 80 procent av variationen tillskrivas miljöinflytande, vilket troligen kan förklara svårigheterna med att bestämma risken för immunologisk sjukdom med genetiska markörer enbart. Immunsystemen hos genetiskt identiska tvillingar i olika åldrar jämfördes också. Unga tvillingar, under 20 år, var betydligt mer lika varandra jämfört med äldre, genetiskt identiska tvillingar över 60 år gamla. Detta talar för att miljöns inflytande på immunsystemet är kumulativt över tid och att miljön därmed överskuggar individens genetiskt betingande förutsättning, och troligen även risk för sjukdom, mer och mer under livets gång.