Autoreferat. Möss som får ett tillskott av »aptithormonet« ghrelin ökar sin sexuella aktivitet och sina ansträngningar för att hitta en partner. De som får ghrelinhämmare uppvisar dock motsatt effekt. Om ghrelinhämmaren har samma påverkan på människor är okänt – men om det är så kan detta vara en del av framtida behandlingar för sexmissbruk.

Beroende är en komplex, kronisk hjärnsjukdom där faktorer såsom genetik, miljö, hormonstatus, ålder och kön inverkar. Patienter med hetsätning, spel- eller sexmissbruk delar många beteenden med personer som är beroende av droger. Beroendetillstånd drabbar en stor del av befolkningen och nya behandlingar är eftersökta.

Vår forskargrupp har tidigare visat att ghrelin, ett mag–tarmhormon som frisätts framför allt från magsäcken i samband med hunger och ökar aptit och födointag hos såväl människor som råttor, aktiverar belöningssystemen samt är viktigt för motivation och reglering av alkohol-, drog- och sockerkonsumtion [1].

Eftersom sex samt motivationen att hitta en partner till stor del regleras av hjärnans belöningssystem undersökte vi nu om ghrelin också kan påverka normalt sexuellt beteende hos möss. Detta studeras genom att en hane får träffa en hona mottaglig för sex varefter den sexuella aktiviteten studeras [2]. I ett annat försök som reflekterar motivation undersöks hur mycket tid en hane spenderar kring en mottaglig hona som den inte har direktkontakt med, utan bara kan se och känna doften av.

Ghrelin ökade motivationen att hitta en partner och den sexuella aktiviteten hos möss. Ghrelinhämmaren ledde till motsatt effekt. Effekten tycks förmedlas via dopamin, som är en viktig budbärare i hjärnans belöningssystem. Detta tyder på att ghrelin är viktigt för att reglera normalt sexuellt beteende hos möss. Fynden är de första som visar att ghrelin utöver reglering av belöning vid intag av droger och mat också påverkar andra naturliga belöningar såsom sex.

Detta innebär dock inte att ghrelin och ghrelinhämmare har samma funktion hos människor. För att ta reda på det krävs betydligt mer forskning på området. Men genom att förstå hur normalt sexuellt beteende regleras hos möss kan man potentiellt även förstå belöningsmekanismer som är av vikt vid sexmissbruk. Det är därför en förhoppning att ghrelinhämmare skulle kunna vara en nyckel till framtida behandlingar för sexmissbruk.