Autoreferat. Celiaki är en immunmedierad sjukdom som förekommer hos 1–2 procent av befolkningen. Utvecklingen av celiaki tros delvis bero på ännu okända miljöfaktorer. Den aktuella studien, som är en del av en norsk födelsekohort (MoBa), visar att barn med hög infektionsfrekvens tidigt i livet löper en något ökad risk för senare celiaki. 

Studien följde 72 921 barn födda 2000–2009 med upprepade föräldraenkäter om barnets infektioner under de första 18 levnadsmånaderna. Barn som senare diagnostiserades med celiaki identifierades genom föräldraenkäter och det norska patientregistret. Under en genomsnittlig uppföljningstid på 8,5 år diagnostiserades 581 barn (0,8 procent) med celiaki.

Barn med ≥10 infektioner (motsvarade ≥4:e kvartilen) under de första 18 levnadsmånaderna hade en måttligt ökad risk för senare celiaki, jämfört med barn med ≤4 infektioner (≤1:a kvartilen) (oddskvot 1,32; 95 procents konfidensintervall 1,06–1,65). Vi fann liknande samband i analyser begränsat till infektioner vid 0–6 samt 6–18 månaders ålder (figur). Risken för celiaki var lika stor oberoende av infektionstyp som barnet haft och påverkades inte nämnvärt av justering för möjliga förväxlingsfaktorer, som exempelvis amningsperiodens längd och moderns utbildningsnivå. 

Resultaten är i linje med de tidigare studierna på området och stödjer hypotesen att infektioner, möjligen genom påverkan på immunsystemet, kan öka risken för att utveckla celiaki. Detta är den första prospektiva kohortstudien som påvisat sambandet. Samtidigt kan vi inte utesluta att riskökningen delvis förklaras av informationsbias, alltså att barn med många infektioner oftare än andra genomgår celiakiutredning. Även omvänd kausalitet bör övervägas, det vill säga att celiaki i sig medför en infektionskänslighet. Slutligen sågs enbart en liten absolut riskökning för celiaki hos barn med högst infektionsfrekvens jämfört med barn med få infektioner. Våra resultat innebär därför inte att uppföljningen av dessa barn ska ändras.