Egenreferat. Primärvården brottas med att få resurserna att räcka till de mest behövande patienterna. En vanlig metod är att sjuksköterskor triagerar patienterna i telefon i akt och mening att spara läkarresurser. Telefontriagering är i dag brett genomförd i landet och tar betydande resurser i anspråk trots att den vetenskapliga evidensen bakom telefontriagering är mager och arbetssättet till och med kan leda till fler vårdkontakter.

Vi önskade studera effekterna av ett nytt vårdkoncept bestående av ett »se och behandla«-spår, det vill säga en öppen och väldefinierad lättakut med patientinvolvering via symtomformulär, tvärprofessionell samverkan samt förenklad dokumentation. Utgångspunkten var att jämföra antal genomförda läkarbesök, inkommande telefonsamtal och patient- och personalnöjdhet jämfört med vid en traditionell telefontriagerad mottagning.

Studien utfördes som en fallstudie med en blandad kvalitativ och kvantitativ metodologisk ansats omfattande 49 260 läkarbesök, varav 16 496 (33,5 procent) akuta besök, under perioden januari 2013–mars 2015 på en vårdcentral i Stockholm.

Antalet akuta och planerade läkarbesök minskade efter införandet av vårdkonceptet. Före implementeringen observerades en signifikant ökning av antalet akuta och planerade besök per 1 000 listade patienter. Denna ökning byttes till en signifikant minskning i antal akuta läkarbesök (26,7/1 000 listade per kvartal, P = 0,006), Figur 1, och en trend mot ett minskat antal elektiva besök (29,4/1 000 listade, P = 0,119) efter införandet av vårdkonceptet. Patientnöjdheten mätt med en Likertskala i fem steg var mycket hög, och vi såg en trend mot ett minskat antal inkommande telefonsamtal samt att personal upplevde att konceptet gav ökad vårdkvalitet.

Införande av en öppen, tillgänglig och strukturerad lättakut medförde en minskning i antal akuta läkarbesök jämfört med telefontriagering av sjuksköterska i primärvården. Vårdkonceptet »se och behandla«, där patienter bidrar till den diagnostiska processen med ett symtomformulär, förefaller kunna bidra till att göra vården mer tillgänglig och patienterna och personalen nöjd, utan att skapa en flodvåg av besök.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Staffan Bjessmo, en av studiens författare, är grundare till och vd för företaget vars symtomformulär användes i studien.