Avhandling. Akut sömndeprivation har tidigare visats påverka emotionella funktioner, så som perception av emotionella stimuli. Enligt en populär teori beror ökad emotionell reaktivitet efter sömndeprivation på minskad kontroll av prefrontala kortex över amygdala, med ökad amygdalareaktivitet som följd.

Syftet med denna avhandling var att undersöka mekanismer för hur störd sömn påverkar emotionella funktioner, mental trötthet (så kallad fatigue) och sömnighet. I avhandlingen undersöktes tre emotionella funktioner – emotionell smitta, empati för smärta och emotionell reglering – med funktionell magnetkamerateknik (fMRI) efter en natts experimentell sömnbrist jämfört med efter en natts fullsömn hos totalt 86 personer i två åldersgrupper (20–30 år respektive 65–75 år). Utöver detta undersöktes även hjärnans vilotillstånd med fMRI efter samma typ av experimentella sömnbrist hos samma försökspersoner. I en studie undersöktes också låggradig inflammatorisk aktivitet i hjärnan, mätt som bindning till TSPO (translokatorprotein) med positronemissionstomografi. Det senare syftade till att undersöka aktivering av mikroglia som en möjlig mekanism bakom ospecifika symtom som sömnighet, trötthet och depressiva symtom hos patienter med svår säsongsbunden allergi.

I avhandlingen kunde visas att experimentell sömnbrist orsakade minskad positiv affekt och försämrad förmåga till emotionell reglering hos yngre försökspersoner, men inte hos äldre. Ökad amygdalareaktivitet kunde inte påvisas som en mekanism bakom dessa förändringar. I stället kunde vi visa att variabiliteten i BOLD-responsen (utfallsmåttet vid fMRI) ökade efter sömnbrist, vilket tolkades som en ökad benägenhet att skifta mellan vakenhet och sömn och som en möjlig markör för sömnighet. Avhandlingen visade också att personer med allergi har ökad trötthet, sömnighet och tecken på perifer inflammation under pollensäsong samt störd sömn både inom och utom pollensäsong. Ökad TSPO-bindning i hjärnan kunde inte påvisas som en mekanism bakom dessa symtom.

Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen till kunskap om hur sömnbrist stör emotionella processer av betydelse för social interaktion. På sikt kan resultaten bidra till förståelse av hur långvarigt störd sömn, sömnighet och trötthet tycks bidra till psykisk sjukdom.