Annons
Annons
Annons Annons

Senaste nytt från Läkartidningen

App kan ge en mer effektiv och jämlik vård av svårläkta sår

Debatt 22 FEB 2019 Patienter med svårläkta sår tillhör en medicinskt lågprioriterad grupp med kostnadskrävande vård. Ett virtuellt beslutsstöd har lett till att vårdteam nära patienten kan arbeta mer effektivt, skriver Rut F Öien och Maj Rom. ()

Inför specialistutbildning i kognitiv medicin för läkare

Debatt 20 FEB 2019 Nedsatt kognitiv funktion ses vid en rad sjukdomar men förbises inte sällan på grund av kunskapsluckor. Specialistutbildning i kognitiv medicin kan ändra på det. Debattörerna argumenterar för kognitiv medicin som basspecialitet och hur innehållet kan utformas. (4 kommentarer)

Enkel åtgärd kan ge AT-läkare ökad trygghet i läkemedelsarbetet

Debatt 19 FEB 2019 Avsatt tid för kliniskt och praktiskt inriktad läkemedelsutbildning med kollegial diskussion ökar nyexaminerade läkares trygghet i läkemedelsarbetet, skriver Johan Lönnbro och Susanna Wallerstedt. ()

Låt professionen utveckla framtidens sjukvård

Debatt 13 FEB 2019 Det finns ett naturligt samband mellan god hälso- och sjukvård och hög kvalitet i forskning, utbildning och fortbildning. Forskning är grunden för framtidens vård och utvecklar samtidigt personalens kompetens. En nära koppling till hälso- och sjukvården är också en förutsättning för god klinisk forskning, skriver Jan Nilsson och Britt Skogseid. ()

Fluorokinoloner – nu måste vården tänka till

Debatt 06 FEB 2019 Sedan 1980-talet har fluorokinoloner varit ett av de mest använda antibiotikapreparaten, men de har ifrågasatts med tanke på risken för resistens. Vi vill nu uppmärksamma förskrivare på de många och allvarliga biverkningar som patienten kan drabbas av, skriver Martina Wahnström et al. (3 kommentarer)

Felaktig bild av läkarstudenter i utlandet

Debatt 05 FEB 2019 Jag hoppas att fler arbetsgivare i vården kommer att välja framtida kandidater efter meriter och inte exkluderar någon beroende på studieland. Det skriver Alexandra Munteanu, läkarstudent på termin 10 i Rumänien. (15 kommentarer)

Otillbörlig marknadsföring av nytt läkemedel mot MS?

Debatt 05 FEB 2019 Är Roches information till landets neurologer om kostnadseffektiviteten av ett nytt läkemedel vid MS förenlig med god marknadsföringssed? Det går att anföra argument däremot, skriver Jan Fagius. (1 kommentar)

Viktigt att ha hemoglobinopati i åtanke hos utomeuropeiska patienter

Debatt 01 FEB 2019 I en debattartikel i LT diskuteras risken för att utifrån HbA1c underdiagnostisera diabetes i populationer där olika hemoglobinopatier är vanligt. Enligt vår erfarenhet förekommer det mycket sällan i klinisk vardag att kollegor screenar för diabetes med enbart HbA1c. Det skriver tre forskande distriktsläkare. ()

Bra att läkare inte stirrar sig blinda på HbA1c

Debatt 01 FEB 2019 När vi säger att man ska överväga om patienten kan ha en hemoglobinvariant och i så fall kontrollera för detta innebär det inte att vi säger att man ska kontrollera alla, skriver Anders Larsson och Lars Breimer i denna slutreplik i en diskussion om hemoglobinopatier i LT. ()

Låt oss vara kloka och lyssna på användarna

Debatt 31 JAN 2019 Det här är inte första gången i medicinsk historia som någon velat väl och inte upptäckt biverkningar förrän långt senare. Låt oss vara kloka och ta användarna på allvar denna gång, skriver Agneta Schnittger och Lina Rosengren i sin slutreplik i debatten om kopparspiral i LT. (1 kommentar)

Apropå! Läkare, anhöriga och behovet av entusiasm

Debatt 30 JAN 2019 Anhöriga är en viktig resurs i vården och kontakten med anhöriga är därför en viktig del av läkaryrket, skriver Ingela Fehrman Ekholm. Samtidigt efterlyser hon ett större mått av såväl empati som entusiasm i läkarkåren. (1 kommentar)

Hjärt–kärlsjukdom ofta underbehandlad vid schizofreni

Debatt 30 JAN 2019 Många patienter med psykisk ohälsa är såväl underbehandlade som odiagnostiserade avseende hjärt–kärlsjukdom. Ökad medicinsk behandling av riskfaktorer, livsstilsförändringar och aktiva försök att minska stigmatiseringen kring mental ohälsa kan förbättra situationen, skriver Rubina Attar. (5 kommentarer)

Befintliga informationskanaler bör bevaras och utvecklas

Debatt 29 JAN 2019 Läkemedelsverkets hantering av Läkemedelsboken visar att man varken tar hänsyn till vården eller styrande regelverk. Myndigheten har förskansat sig bakom tjocka och ogenomträngliga betongmurar långt borta från lyhördhet och vilja att möta vårdens behov, skriver Maria Palmetun Ekbäck, ordförande i Sveriges läkemedelskommittéer. ()

Informationskanaler behöver utvecklas i samråd

Debatt 29 JAN 2019 Läkemedelsverketska fortsätta att producera producentoberoende information och optimera formerna för detta i dialog och samverkan med representanter för vården, berörda myndigheter och andra viktiga organisationer, skriver Maja Marklund, i denna replik till Maria Palmetun Ekbäck, Sveriges läkemedelskommittéer. ()

Läkaren ansvarar för en fungerande dialog

Debatt 28 JAN 2019 Läkaren ska säkerställa att patienten förstår den information som ges, skriver Roxanne Falconer. Hon blir därför ofta besviken på den bristande förmåga till kommunikation hon möter på praktik i vården och under utbildningen.  (1 kommentar)

PCR detekterar tuberkulos även i mikroskopinegativa prov

Debatt 25 JAN 2019 Vi bedömer att vår region haft stor nytta av lokal PCR för påvisning av tuberkulos inklusive rifampicinresistens. I många fall har den inneliggande isoleringsvården förkortats avsevärt, skriver Ingrid Selmeryd och Emeli Månsson. ()

Kopparspiral – dags att ta kvinnors symtom på allvar

Debatt 24 JAN 2019 Allt fler kvinnor med kopparspiral rapporterar symtom som vid kopparöverskott i kroppen. Forskning behövs för att fastställa kopparnivåer i blodserum och på cellnivå hos kvinnor med symtom på kopparöverskott, skriver Agneta Schnittger och Lina Rosengren. ()

Kopparöverskott av spiral – en osannolik hypotes

Debatt 24 JAN 2019 Mot bakgrund av den omfattande användningen av kopparspiral under mer än 40 år ter sig hypotesen att kopparspiral skulle kunna orsaka ett kopparöverskott, som i sin tur leder till en rad symtom, osannolik, skriver Viveca Odlind och Ewa-Lena hartman, Läkemedelsverket, i denna replik till en debattartikel i LT av Agneta Schnittger och Lina Rosengren. ()

Läkare behöver mer kunskap i palliativ medicin i grundutbildningen

Debatt 23 JAN 2019 Utbildningen i palliativ medicin i nuvarande läkarutbildningar räcker inte för att kunna möta den kliniska verkligheten. Detta bör beaktas vid utformningen av den nya läkarutbildningen, skriver Bertil Axelsson och medförfattare. ()

Dags att höja statusen för systematiska översikter i Sverige

Debatt 22 JAN 2019 Vetenskapsmetodologin för systematiska översikter är avancerad och att utföra sådana av hög kvalitet kräver hög metodkompetens. Trots detta har de låg vetenskaplig status i Sverige. Att höja statusen skulle gynna både patienter, svensk sjukvård och svensk forskning, skriver Matteo Bruschettini och Minna Johansson. (8 kommentarer)

Riskfyllt att detaljstyra BT

Debatt 21 JAN 2019 Att enbart tillåta tjänstgöring på akutmottagningar där det finns specialister och ST-läkare inom akutsjukvård ökar risken för flaskhalsar, skriver Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation i en kommentar till ett debattinlägg från Svensk förening för akutsjukvård. (1 kommentar)

NIPT är kostnadseffektivt som första screeningtest

Debatt 18 JAN 2019 Priset på NIPT har sjunkit avsevärt sedan det infördes, men varierar en hel del. Med fri handelsrätt och sjukvård inom EU bör de laboratorier som är mest kostnadseffektiva premieras, skriver Lars Breimer. ()

SWESEM bör vara delaktigt i att utforma framtidens BT

Debatt 17 JAN 2019 Bastjänstgöring inom akutsjukvård ska ske under översyn av akutläkare och bedrivas på akutmottagningar med ett oselekterat patientflöde. Det skriver ledamöter i styrelsen för SWESEM, Svensk förening för akutsjukvård.   ()

Fetmakirurgi bör kunna erbjudas före 18 vid allvarlig fetma

Debatt 15 JAN 2019 Vi önskar en samsyn kring att utvalda ungdomar i Sverige ska kunna erbjudas fetmakirurgi före 18 års ålder. Det rör sig om 30 till 50 ungdomar per år, att jämföra med de 5 500 vuxna som årligen genomgår fetmakirurgi, skriver Annika Janson et al. (3 kommentarer)

Långtidsöverlevnad efter cancerkirurgi ett hett forskningsfält

Debatt 11 JAN 2019 De närmsta åren kommer vi att kunna få klarhet i huruvida val i den anestesiologiska vardagen spelar roll för långtidsöverlevnaden vid cancerkirurgi, skriver Mats Enlund. ()

Ökningen av cervixcancer – fel att peka ut en hel yrkeskår

Debatt 04 JAN 2019 Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention har analyserat möjliga orsaker till den ökning av livmoderhalscancer som setts under senare år. Det är bra att frågan lyfts, men vi efterlyser en nyanserad bild av cervixcytologin och det förbättringsarbete som måste ske, skriver styrelsen för Sveriges cytodiagnostiker. (4 kommentarer)

Cytodiagnostikerna ska känna stolthet över sitt svåra arbete

Debatt 04 JAN 2019 Det är lätt att förstå cytodiagnostikernas frustration. Men säkra kvalitetssystem, att tillgodose behov av grundutbildning och vidareutbildning och att klara bemanning är en ledningsfråga, skriver företrädare för kvalitetsregistret för cervixcancerprevention. (1 kommentar)

Apropå! »Gender gap« – ljuspunkter i mörkret

Debatt 03 JAN 2019 En nyligen publicerad artikel visar att det kan finnas tecken på att klyftan mellan könen (the gender gap) i vetenskapliga artiklar på det medicinska området håller på att överbryggas, skriver Johan Hambraeus. ()

Spårbarhet av kirurgiska implantat: dags att sätta streck

Debatt 01 JAN 2019 Ett internationellt konsortium av grävande journalister har nyligen rullat upp den bristfälliga kontrollen och spårbarheten av implantat som inte hållit måttet. Det finns en elegant och billig lösning på problemet: spårbarhet av kirurgiska implantat, skriver Ulrica Bergström et al. (2 kommentarer)

Tips som kan stärka lokala etikarbetsgrupper i vården

Debatt 28 DEC 2018 Etisk fackkompetens i arbetsgruppen bidrar till att tillföra nya perspektiv till vården och kunna utmana och fördjupa det intuitiva och erfarenhetsbaserade etiska tänkande som vårderfarna personer ofta är bra på, skriver Mikael Sandlund och Thomas Lindén. ()

Debattera i Läkartidningen!


Välkommen med ditt inlägg. Läs mer om hur du kan bli publicerad.

Om läsarkommentarer


Välkommen att delge övriga läsare synpunkter på innehållet i en artikel.

Arkivet


Ett enda arkiv. 45 000 artiklar. I fulltext från och med år 1996.