Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) beräknade för något år sedan att de psykiatriska sjukdomarna kostar Sverige minst 75 miljarder kronor per år, förutom allt personligt lidande. Anslagen till psykiatrisk forskning motsvarar bara 0,1–0,2 procent av vad dessa sjukdomar kostar landet. Svensk cancerforskning får 2 procent av landets kostnader för cancervård, alltså över tio gånger mer.

Den psykiatriska forskningen är alltså eftersatt. Utbildning och vård av patienter blir lidande. KVA föreslog att den psykiatriska forskningen skulle stärkas med 90 miljoner kronor per år. Hur skulle dessa miljoner användas, och vad kan vi göra?

Men hur aktiv har svensk psykiatrisk forskning varit hittills? Vi har redan sammanställt samtliga 883 svenska avhandlingar skrivna mellan 1858 och 2012 vid någon svensk akademisk psykiatrisk universitetsinstitution eller sektion. Informationen finns i såväl kronologisk som alfabetisk följd, och vi planerar att publicera den både på webben och i tryckt form. Varje avhandling har tilldelats ett »P-nummer« samt årtal för disputation, namn på universitet och institution, doktorandens namn och yrke och avhandlingens titel.

Någon liknande sammanställning har inte gjorts tidigare. Informationen finns varken hos Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen, Svenska Läkaresällskapet, Läkarförbundet, Kungliga biblioteket eller hos KVA. Vi planerar att ett exemplar av varje avhandling ska finnas på den psykiatriska avdelningen av Medicinhistoriska museet i Uppsala, som invigdes den 3 mars 2013. Dit ber vi varje disputand i psykiatri att sända ett »pliktexemplar«.

Utöver läkarna bidrar psykologer, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper mer och mer till psykiatrisk forskning. Den första kvinnan disputerade 1953, och den första icke-läkaren 1971. De senaste tio åren har i genomsnitt 35 personer disputerat varje år. Under 2012 disputerade 34 doktorander (Figur 1); av dem var tolv läkare, varav endast sju inom vuxenpsykiatrin (20 procent). Den minskande andelen läkare anser vi vara ett strategiskt problem.

Hur ser det ut inom andra medicinska specialiteter – kliniska och prekliniska? Vi skulle vilja veta om andelen disputerade läkare minskat också inom andra ämnesområden. Lämna gärna era svar direkt till oss eller som en läsarkommentar till denna artikel i Läkartidningen!