Vi är en grupp allmänläkare som alla varit verksamma inom primärvården i många år. Precis som många andra är vi mycket kritiska till aggressiv marknadsföring av digitaliserad vård och till modeller som inte aktivt avlastar primärvården. Men digitalisering och innovation är nödvändigt för att skapa en primärvård som räcker för alla, och vi ser hur de verktyg vi arbetar med bidrar till värde för patienten, läkarkåren och samhället. Stora omställningar måste debatteras och diskuteras, men det är synd om samtalet kring en viktig utveckling baseras på ogrundade påståenden.

Myt 1: Digital vård = videobesök
Digital vård är mycket mer än så. Video har fördelar, som tillgänglighet och minskat arbetsbortfall för patienten, men andra digitala verktyg har ännu större potential avseende effektivitet, kvalitet och uppföljning. Möjlighet till chattdialog gör exempelvis att patienten enkelt kan gå tillbaka och läsa vad som sagts, vilket uppskattas av både yngre och äldre patienter. Chattdialog kan även förbättra följsamhet och effekt, inte minst vid psykisk ohälsa eller komplexa ärenden. 

Myt 2: Digitalisering avlastar inte primärvården
Tvärtom, de digitala arbetsverktyg vi använder på Doktor24 används också i fysisk primärvård och bör få ännu större spridning. Till exempel:

  • En AI-baserad chattbot som samlar in anamnes, ställer relevanta frågor, triagerar patienten, sammanställer daganteckningar och upprättar en förlaga till journalanteckning.
  • En chattdialog som är öppen i flera dagar, vilket möjliggör aktiv exspektans och att vi ofta kan avvakta med att sätta in antibiotika eller annan terapi.
  • En chattbaserad bakjour med organspecifika diskussionsforum som ger svar direkt.

Möjligheten att fylla ut arbetet på vårdcentral med digitala pass betyder också att fler av oss klarar att arbeta heltid, livspusslet förenklas och läkarresurser kan utnyttjas bättre.

Myt 3: Digital vård är för förkylda patienter som vill ha antibiotika
Triagering av patienter efter brådskandegrad och till rätt vårdnivå är nödvändig för legitimiteten i vårdsystemet och bör vara självklar även i digital vård. Vår triagemotor är baserad på svenska medicinska protokoll och ger egenvårdsråd, bokar digitalt besök eller fysiskt vårdbesök på en av de vårdcentraler vi samarbetar med. Vi läkare har samma patientansvar som alltid och bedömer om ärendet kan hanteras digitalt eller om patienten ska till annan instans. Vi har också 99,7 procents följsamhet till Stramas riktlinjer.

Myt 4: Digital vård sker separerat från den fysiska vården
Vi arbetar integrerat med den fysiska vården. Värde skapas när patienter och patientinformation kan flöda sömlöst längs hela vårdkedjan. Systemet vi jobbar i används av ett 70-tal vårdenheter runt om i landet. De märker en tydlig effektivisering och förbättring. Vårdpersonal kan lägga mer tid på patienter och mindre på administration. Vi kan exempelvis erbjuda psykologisk behandling inom ett par dagar till patienter med psykisk ohälsa, och värdet av lättillgänglig vård i glesbygd kan inte överskattas. Flera regioner ligger nu i startgroparna för att implementera våra digitala verktyg.

Digitalisering och innovation är en nödvändig och pågående process i vården, och vår yrkeskår är förstås avgörande i detta. Självfallet finns det utmaningar och berättigad kritik. Men med ansvarsfulla och hållbara digitala lösningar finns alla förutsättningar att uppnå en mer jämlik och patientsäker vård med ökad tillgänglighet, kvalitet och effektivitet.